Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

74
Genom en ökad konkurrens skulle kraftkonsumenternas ställning stärkas. 203
Tillväxtpropositionen i februari 1991:
”För framtiden bör syftet vara att stärka kraftkonsumenternas ställning genom åtgärder
som ökar konkurrensen mellan producenter inom Sverige samt mellan svenska och
utländska producenter. Målet bör vara att svenska kraftkonsumenter kan sluta kontrakt
direkt med producenter i andra länder utan att först behöva sluta kontrakt med svenska
producenter. Dessutom bör småskaliga producenter tillförsäkras goda möjligheter att
sälja el till marknaden.” 204
Den 1 januari 1992 delades så Statens Vattenfallsverk i affärsverket Svenska Kraftnät och
bolaget Vattenfall AB. 205 Elreformen vidareutvecklades sedan så att Svenska Kraftnät från
den 1 januari 1995 fick ansvaret för hela det svenska elsystemets tekniska funktion
(systemansvaret), och så att all nätverksamhet från den 1 januari 1996 avskiljdes
fullständigt från produktion respektive konsumtion av elkraft. Nätverksamhet fick inte
längre bedrivas av sådan juridisk person som också producerade eller sålde elkraft. 206
Ökad politisk betoning av konkurrensens betydelse omkring 1990
Den 10 juni 1988 hade för första gången statens telepolitiska mål och inriktning formulerats
(se appendix). Då fastslogs att ”staten skall skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens
på utrustningsmarknaden och vid utveckling av teletjänster” 207 .
1988 hade varit toppåret i den svenska högkonjunkturen som präglade decenniet efter
devalveringar 1981 och 1982. 208 Efter 1988 kom samhällsekonomiska problem allt mer att
dominera politiken. Bakgrunden och anledningen till den ökande betoningen av begrepp
som konkurrens och effektivitet, var enligt en av finansministern Kjell-Olof Feldts
närmaste rådgivare i Finansdepartementet under andra halvan av 1980-talet, ekonomen och
läroboksförfattaren Klas Eklund, främst den svenska ekonomins sedan 1970-talet låga
produktivitet, låga sparande (investeringar), och höga inflation. 209 Konkurrensfrämjande
åtgärder i allmänhet och mer effektivt fungerande infrastrukturer i synnerhet skulle bidra
till att höja produktiviteten och minska prisökningstakten. 210
Under året 1990 fick Eklunds och Feldts orsakssammanhang fotfäste allt längre utanför
Finansdepartementets väggar (efter bland annat en regeringsombildning i januari,
203 Bet. 1990/91: NU38, s. 19.
204 Prop. 1990/91:87, s. 168.
205 SOU 1993:68, s. 97.
206 SOU 1996:49, kap.2.
207 Prop 1987/88:118, s. 14.
208 Eklund 1995, s. 405 (figur).
209 Eklund 1995, s. 388-391.
210 Under 1989 tillsattes två statliga utredningar som speglar den ökande konkurrensinriktningen, Konkurrenskommittén i februari
och Produktivitetsdelegationen i september. (Källa: Werin m.fl. 1993, s. 274-276, Dir. 1989:12, Dir. 1989:19).