Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

transportnät för teletrafiken. Ytterligare 1,1 miljarder kronor investerades i mobila nät
och kabel-TV-nät. De totala investeringarna uppgick 1995 till 11,8 miljarder kronor.
• Cirka 70 % av flödet i telesystemet utgjorde 1989 lokal trafik (nyttjade i princip enbart
accessnätet). 318
Den stora omfattningen, och att i princip alla hushåll och företag var anslutna, gjorde
förstås accessnätet till en särskilt viktig ”facilitet” i telesystemet (för att slänga sig med
juridiska). Inte minst avseende behovet av marknadstillträde för Telias konkurrenter, samt
svårigheten för dem att mångfaldiga faciliteten.
Telias accessnät var ju dock inte den enda möjliga vägen för elektromagnetiska signaler att
nå de svenska hushållen och företagen.
De alternativa anslutningsnäten - Hur många och hur alternativa skulle de
komma att bli ?
Figur 6-4. Hur alternativt anslutningsnät skulle till exempel
elnätet kunna bli ? Svenska kraftverksföreningens
medlemmar hyste stort hopp om nya marknader (bilden
hämtad från deras branschtidning nr.4 1997).
Under i stort sett hela
undersökningsperioden förekom det
prat om, och utveckling av
alternativa anslutningnät. Både
vidareutveckling av redan
existerande nät och utveckling av
nya nät. Oklart var dock hur stor
potential dessa alternativ hade – Hur
många och hur alternativa till Telias
accessnät skulle de komma att bli ?
Stort hopp ställdes i början av 1990-talet, som vi snart ska se, till vidareutveckling av
mobiltelefoni och kabel-TV-nät. Senare främst till ny radioteknik, nya expanderande
privata och kommunala ledningsnät, samt utveckling av de befintliga lokala elnäten till att
även kunna distribuera information (se figur).
317 Att förstå telekommunikation, del 1, s. 412
318 SOU 1990:27, s. 87.
115