Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

konkurrens. Det intressanta var att ytterligare nyetableringar nästan inte hade någon effekt
alls på graden av konkurrens. Fem företag räcker alltså för väl fungerande konkurrens
(rimligtvis generaliserat i överkant väl).
Noteras kan också konjunkturrådets historieskrivning:
De ansåg att de flesta avregleringarna som skett under 1990-talet varit ”framtvingade av
den internationella utvecklingen, EU-medlemskapet och av den tekniska utvecklingen.
Avregleringarna har mera varit en passiv reaktion på omvärldsförändringar än en del
av en aktiv politik för att förbättra marknadseffektivitet och konkurrens i den svenska
ekonomin.” 21
Konkurrensverket publicerade i december 1998, på uppdrag av regeringen, en rapport som
syftade till:
”att från ett effektivitets- och konsumentperspektiv, och med hänsyn till gällande mål för
de aktuella politikområdena, följa upp avregleringsåtgärder som hittills genomförts på
olika marknader.” 22
Konkurrensverket identifierade två huvudproblem efter avregleringen av
telekommunikationsmarknaden. Telias kontroll av infrastrukturen (främst accessnätet) och
Telias mycket omfattande kundstock jämfört med övriga aktörer. 23 De konstaterade vidare
att:
”Telemarknaden, postmarknaden och marknaden för järnvägstransporter är exempel på
marknader där den dominerande aktören sökt hindra konkurrens genom att tillämpa
marknadsutestängande prissättning. Även om konkurrenslagen […] samt särlagstiftning
i vissa av dessa fall visat sig vara verkningsfulla instrument, är det ofta inte möjligt att
bestämma ett samhällsekonomiskt korrekt pris för att utnyttja olika faciliteter, bl.a. på
grund av brist på tillförlitliga uppgifter. [---]
Sammantaget kan konstateras att en stor del av de konkurrensproblem som aktualiserats
på de nyss nämnda marknaderna hade kunnat undvikas om vertikal separation hade ägt
rum. Därmed hade också behovet av reglering och kontroll av dessa marknader
minskat.” 24
Under 1998 och början av 1999, kom förutom Konkurrensverkets rapport, allt fler
indikationer på brister i utvecklingen av konkurrensmiljön i det svenska telesystemet. I en
rapport från den brittiska teleoperatören British Telecom (BT?) sommaren 1998,
konstaterades att Sveriges tidigare försprång som liberaliserad telemarknad i princip
försvunnit. 25 Att Sveriges marknad med europeiskt perspektiv bara var medelliberaliserad.
20 Jakobsson (red.) 1999, s. 74.
21 Jakobsson (red.) 1999, s. 63.
22 Avreglerade marknader i Sverige - en uppföljning 1998, förordet
23 Avreglerade marknader i Sverige - en uppföljning 1998, kapitel 2.3
24 Avreglerade marknader i Sverige - en uppföljning 1998, s. 159-160.
25 Rapporten refererades av tidningen Computer Sweden, nr 61/1998, s. 4. Enligt artikeln hade British Telecom utarbetat en egen
metod att bedöma hur långt respektive EU-land nått i avregleringen av marknaderna för teletjänster. Computer Swedens refererat
av rapporten: ”Rapporten visar tydligt att Sveriges tidigare försprång som avreglerad telemarknad i princip försvunnit, ett
försprång som tidigare gjorde Sverige till ett av världens mest Internetuppkopplade och mobiltelefontäta länder i världen. I
dagsläget är den svenska marknaden sett ur ett europeiskt perspektiv bara medelavreglerat.
(footnote continued)
19