Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

20
I november 1998 efterlyste tidningen Computer Sweden, under titeln Svensk telekonkurrens
på efterkälken, hårdare reglering av dominerande aktörer. Artikelförfattaren tog Danmarks
telelag som föregångsexempel. 26 I januari 1999 kom det utländska analysföretaget Gartner
Group (även nu på uppdrag av BT…!?) med liknande signaler. Sverige hamnade på åttonde
plats bland tio europeiska länder vid en jämförelse av liberaliseringsgrad. 27 Analysföretaget
ansåg bland annat att lagstiftarna i Sverige inte tagit tillräcklig hänsyn till Telias
dominerande ställning, och att sanktionsmöjligheter från myndigheter som
Konkurrensverket varit för dåliga.
Jag hoppas och tror att den här uppsatsen kan hjälpa till att beskriva och förstå orsaker
bakom ovan antydda förändringar och brister i det svenska telesystemets konkurrensmiljö.
Det funna mest näraliggande materialet har alltså främst ekonomiska, juridiska eller
statsvetenskapliga utgångspunkter. 28 Även i den här uppsatsen har de områdena en viktig
position; kompletterade med etablerade teknikhistoriska idéer om stora tekniska system och
deras dynamik.
Det beror, enligt rapporten, bland annat på att Post & Telestyrelsen, PTS, inte varit framgångsrik med att skapa ett
konkurrensmässigt klimat inom telemarknaden, detta främst beroende på att PTS behandlar Telia som vilket företag som helst.
Något som, enligt rapporten, är orimligt med tanke på Telias dominerande ställning.” (CS, nr 61/1998, s. 4)
26 Computer Sweden, nr 103/1998, s. 9
27 Computer Sweden, nr 9/1999, s. 24. Artikeln refererar rapporten Liberalisation Milestones från företaget Gartner Group.
Analysföretaget konstaterade att Sverige låg bättre till än genomsnittet på (endast) en punkt, nämligen konkurrens inom
infrastruktur. Detta med motiveringen att det var ganska lätt att få en operatörslicens.
28 Nämnas kan också att det vid Stockholms universitet bedrivs forskning om ”informationsrelaterad” juridik vid Institut för
rättsinformatik (IRI). Institutet leds av professor Peter Seipel (ända sedan dess tillkomst 1968; då Arbetsgruppen för ADB och
juridik). Seipel är för övrigt också varit ledamot av flera (om inte alla) IT-kommissioner. Jag har haft viss hjälp av en IRI-rapport
om legala aspekter av telekommunikationstjänster (Olsson 1993). (Källa: Internet 980823,
www.juridicum.su.se/forskning/kurs/informatik.html.)