Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

More documents

Recommendations

Info

180 … Europeisk teleliberalisering … Vid en genomgång av de övergripande rättsliga och telepolitiska förändringarna 1988-1997 kan knappast den europeiska integrationen och den internationella teleliberaliseringen utelämnas. Jag vill belysa några viktiga delar av utvecklingen inom EU och senare inom FNs frihandels- och fackorgan World trade organisation, WTO. Vitbok om inre marknad 1985 och Grönbok om telekommunikationer 1987 inledde EUs teleliberalisering Den stora startpunkten för den Europeiska unionens (EG:s) teleliberalisering brukar dateras tillbaka till 30 juni 1987. Då presenterade EG-kommissionen en så kallad Grönbok 472 om telekommunikationer: Towards a dynamic european economy: Green paper on the development of the common market for telecommunications services and equipment. 473 I grönboken formulerades övergripande mål och principer om hur 1985 års gemenskapsbeslut om att skapa en inre marknad, skulle genomföras inom telekommunikationsområdet. Exakt ett år efter att grönboken presenterats, antog EGs lagstiftande organ, Ministerrådet, en resolution (ett gemensamt uttalande / programförklaring) om hur grönbokens innehåll skulle genomföras. Det övergripande målet formulerades som att utveckla förhållandena på marknaden för att förse europeiska användare med ett mera varierat utbud av teletjänster av bättre kvalitet och till lägre kostnad. 474 Resolutionen var alltså ett led i genomförandet av den inre marknaden - fri rörlighet av personer, varor, tjänster och kapital. Beslutet innefattade ett detaljerat program - vitbok med 279 åtgärdspunkter - med tidtabell för olika åtgärder (till den 31 december 1992). Syftade till att avskaffa främst ”onödiga” tekniska handelshinder (sådana som till exempel bidrog till att genomsnittshastigheten för långtradartrafik inom EG lär ha varit bara 15 km/tim - cykelhastighet ! - jämfört med USAs 60 km/tim). 475 Rådsresolutionen 1988 förtydligade dock att teleförvaltningar fortfarande tilläts exklusiva rättigheter: En öppen gemensam marknad för teletjänster och teleutrustning var förenlig med fortsatta exklusiva eller speciella rättigheter för teleförvaltningar beträffande tillhandahållande och drift av nätens infrastruktur och tillhandahållande av ett begränsat antal bastjänster. Det gällde där sådana exklusiva rättigheter på ’nuvarande 472 Begreppet Grönbok lär härröra från brittisk rätts- och begreppsapparat (jämför departementspromemoria eller SOU) 473 EG-kommisionen (870630) 474 SOU 1992:70, Telelagsutredningen, kapitel 3.1 Rådets resolution om utvecklingen av den gemensamma marknaden för teletjänster och teleutrustning fram till 1992 475 Stråth 1992, s.284-285
stadium’ betraktas som viktiga för att säkerställa uppgiften att tillhandahålla allmänt tillgängliga tjänster. 476 Direktiv (bindande mål) 1990 om att anpassa nationella lagar för konkurrensutsatta marknader för teletjänster och öppna telenät – Förbjöd dock (ännu) inte exklusiva rättigheter för tillhandahållande och drift av ”allmänt tillgängliga telenät” Den 28 juni 1990 antogs två jätteviktiga direktiv 477 . Ett av dem, ONP-direktivet (open network provisions), beslutades av ministerrådet och var ett ramdirektiv om upprättandet av den inre marknaden för teletjänster genom tillhandahållandet av öppna nät. 478 Direktivet syftade till harmonisering av villkoren för öppen och effektiv användning av allmänt tillgängliga telenät, och ’där så är tillämpligt, allmänt tillgängliga teletjänster’. 479 Med ramdirektivet som grund utarbetades sedan specifika direktiv för förhyrda förbindelser (rådsdirektivet 92/447EEG antogs i juni 1992), taltelefoni (parlamentets och ministerrådets direktiv 95/62/EG antogs i december 1995), och samtrafik (KOM(95) 379 final presenterades i juli 1995 och förväntades antas som rådsdirektiv under 1997). 480 Det andra mycket viktiga direktivet, som antogs samtidigt med ONP-direktivet, var Kommissionens direktiv om konkurrens på marknaderna för teletjänster, det så kallade Tjänstedirektivet (90/388/EEC). Direktivet syftade till att öppna upp marknaden för teletjänster, för konkurrens (förverkliga Romfördragets regler om en enda öppen marknad). I det ursprungliga direktivet undantogs dock omfattande delar av marknaden; som taltelefoni, telex, mobiltelefoni, och satellitkommunikation. Direktivet förbjöd heller inte exklusiva eller speciella rättigheter för tillhandahållandet och driften av allmänt tillgängliga telenät. Dock föreskrevs att nödvändiga åtgärder skulle vidtas så att villkoren för tillträde till nät var objektiva och icke-diskriminerande. 481 476 Referat enligt SOU 1992:70, s. 85 477 EU-lagstiftningens former: • Direktiv - Fastställer mål. Ett direktiv binder medlemsstaterna till ett visst mål, men ger de nationella myndigheterna rätt att välja hur målen ska uppnås. • Förordningar - Gäller för alla och ska tillämpas så snart det antagits på gemenskapsnivå, utan krav på nationellt införlivande • Beslut - Gäller specifika frågor. Bindande i alla avseenden för dem som besluten riktar sig till. • Rekommendationer och yttranden - Rättsakter som inte är rättsligt bindande. Anger endast institutionens inställning. (Källa: Europa…Frågor och svar 1998, s. 18). 478 SOU 1992:70, s. 91 [ONP-direktivet: 90/387/EEC] 479 SOU 1992:70, s. 92 480 Ds 1996:38, kapitel 2 (EG:s regelverk) 481 Ds 1996:38, kapitel 3 då inget annat anges. 181
Page 2 and 3:
VARFÖR AVSKILJDES INTE TELIAS NÄT
Page 4 and 5:
2 SYSTEMTRANSFORMERANDE TEKNISKA F
Page 6 and 7:
4 UTREDNINGAR INITIERADE AV REGERIN
Page 8 and 9:
6 Argumentet om betydelsen av teles
Page 10 and 11:
8 Sidan avsiktligt tom
Page 12 and 13:
10 1988 var också årtalet för en
Page 14 and 15:
12 Metod och avgränsningar Min met
Page 16 and 17:
14 Källor och källvärdering Figu
Page 18 and 19:
16 uppdelning. 9 Arbetet syftade do
Page 20 and 21:
18 Figur 1-3. Den reala tillväxten
Page 22 and 23:
20 I november 1998 efterlyste tidni
Page 24 and 25:
22 Sidan avsiktligt tom
Page 26 and 27:
24 Televerksamhet är ett bredare b
Page 28 and 29:
26 Den andra viktiga institutionell
Page 30 and 31:
28 Då detta är sagt, tillåter ja
Page 32 and 33:
30 kanske främst av Arne Kaijser.
Page 34 and 35:
32 etc. 52 Telesystemets systemvari
Page 36 and 37:
34 doktrinen om nödvändiga facili
Page 38 and 39:
36 Mera dynamiska egenskaper - Flas
Page 40 and 41:
38 Fortsatte med militära behov -
Page 42 and 43:
40 (som grundats 1876) att framgån
Page 44 and 45:
42 statliga budgetreform som 1911 g
Page 46 and 47:
44 kom dock att ta längre tid än
Page 48 and 49:
46 1986 beslutade Televerket och re
Page 50 and 51:
48 I takt med att transmissionskapa
Page 52 and 53:
50 Teknisk utveckling ökade kapaci
Page 54 and 55:
52 Under 1980-talet skulle permanen
Page 56 and 57:
54 börja gälla 1 juli 1993), stä
Page 58 and 59:
56 1997 i appendix). I samma beslut
Page 60 and 61:
58 både utrustningar och teletjän
Page 62 and 63:
60 perioden 1977-1987 för ”Uppl
Page 64 and 65:
62 1981 bytte Företagstelefon AB n
Page 66 and 67:
64 Telia ökade under 1994-1997 sin
Page 68 and 69:
66 Tele2 började erbjuda Internett
Page 70 and 71:
68 I december 1989 hade Comvik Skyp
Page 72 and 73:
70 Källa: Stelacon 1998, s.7, s.36
Page 74 and 75:
72 att deras lösning helt var en p
Page 76 and 77:
74 Genom en ökad konkurrens skulle
Page 78 and 79:
76 Men ingen nätavskiljande reform
Page 80 and 81:
78 vad det kostar. Blir dyrt för m
Page 82 and 83:
80 kom nämligen i sitt beslut den
Page 84 and 85:
82 [---] Vi skall inte göra samma
Page 86 and 87:
84 skulle få de konsekvenser som e
Page 88 and 89:
86 i) ”Den tekniska utvecklingen
Page 90:
88 tillståndsreglering för infras
Page 93 and 94:
förmodligen ökade inflytandet. 26
Page 95 and 96:
Figur 5-2. Televerkets största tel
Page 97 and 98:
adjungerad professor vid Handelshö
Page 99 and 100:
senaten och representanthuset, om d
Page 101 and 102:
• Det svenska elsystemet betrakta
Page 103 and 104:
konkurrens förvisso nått längre
Page 105 and 106:
Figur 5-3. Översiktlig bild från
Page 107 and 108:
Ytterligare ett relevant förhålla
Page 109 and 110:
Figur 5-8. Morgondagens telenät en
Page 111 and 112:
Figur 5-10. Telias organisation eft
Page 113 and 114:
ehövdes för förväntat mycket st
Page 115 and 116:
Glasfiberteknik började introducer
Page 117 and 118:
transportnät för teletrafiken. Yt
Page 119 and 120:
assymetriska åtgärder ? Det vill
Page 121 and 122:
samtrafikpriser, som då blev beroe
Page 123 and 124:
enligt en artikel i Telias tekniska
Page 125 and 126:
Förslag och utredningar om att ska
Page 127 and 128:
Författarna gjorde i rapporten en
Page 129 and 130:
1. Separat ekonomisk redovisning, m
Page 131 and 132: Många remissinstanser ville ha ett
Page 133 and 134: att dominera så starkt att knappt
Page 135 and 136: Många var också osäkra (oktober
Page 137 and 138: Noteras kan att Telia var aktiv med
Page 139 and 140: operatörer måste ges likvärdig t
Page 141 and 142: en centerpartist och en kristdemokr
Page 143 and 144: I det första steget borde ytterlig
Page 145 and 146: För bildandet av ett accessnätsbo
Page 147 and 148: Den socialdemokratiska regeringen n
Page 149 and 150: Det förefaller för mig (utan att
Page 151 and 152: ”Det finns ju de som har talat om
Page 153 and 154: element. Vattenfall gjorde utländs
Page 155 and 156: anläggning av nya parallella ”ha
Page 157 and 158: 1988-1995: Systemtrögheten mycket
Page 159 and 160: åtskillnad mellan nät och tjänst
Page 161 and 162: Bra eller dåligt att inget separat
Page 163 and 164: Fölster, Stefan, Del I: Systemskif
Page 165 and 166: Stråth, Bo, Folkhemmet mot Europa:
Page 167 and 168: Utredningar initierade av regeringe
Page 169 and 170: s. 73: Bilden till vänster [”Sto
Page 171 and 172: Telepolitikens inriktning: − ”S
Page 173 and 174: … tillät tredjepartstrafik … I
Page 175 and 176: 2 § Bestämmelserna i lagen syftar
Page 177 and 178: Inom den Europeiska Unionen (EU) ha
Page 179 and 180: ”Målen för en nationell IT-stra
Page 181: En schematisk bild av grundtanken i
Page 185 and 186: konkretiserades i Bangemanngruppens
Page 187 and 188: Ett antal länder fick dispenser ti
Page 189 and 190: Med telepolitiskt handlingsutrymme
show all

Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?