Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

Funnet forskningsläge
Jag har inte funnit något aktuellt forskningsläge om precis uppsatsens syfte och
frågeställningar. Däremot en del näraliggande material. En del har dock producerats i
tidsnära anslutning till mitt (förvisso utdragna) arbete, vilket gjort det svårt att hålla sig väl
uppdaterad. 3
Arne Kaijser, vid Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria vid KTH i Stockholm,
belyste 1994 uppsatsens frågeställningar i sin bok I fädrens spår: Den svenska
infrastrukturens historiska utveckling och framtida utmaningar. 4 Kaijser angav ett antal
dilemman kring den konkurrensinriktade politiken i de infrastruktursystem där en enda
operatör var väldigt marknadsdominerande. Han avsåg särskilt Telia och SJ, men delvis
också Vattenfall AB (då boken skrevs 1994 hade riksdagsbeslut fattats om att även SJ
skulle bolagiseras och helt konkurrensutsättas; det beslutet drogs dock tillbaka efter
riksdagsvalet hösten 1994). Kaijser pekade bland annat på riskerna för att konkurrensen
kunde bli skenbar, och att en väsentlig fråga var om inte dessa aktörer borde spjälkas upp i
konkurrerande enheter. 5
Kaijser betonade också dilemmat att konkurrensen ofta bara gällde en begränsad del av
marknaderna. De dominerande aktörerna kunde ha en stor frestelse att betala
kundgemensamma kostnader, och kostnader för aktiviteter på marknader med fungerande
konkurrens (långdistanstrafik/tätorts-/företagsabonnenter), med intäkter från marknader
med betydligt sämre konkurrens (lokal trafik/glesbygds-/hushållsabonnenter). 6
Ämnesmässigt näraliggande forskning har också bedrivits vid Linköpings universitet. Vid
den ämnesbreda Tema-institutionen och dess enhet Teknik och social förändring (tema-T;
lett av professor Lars Ingelstam). Där har civilingenjören och statsvetaren Magnus Karlsson
(1998) skrivit en doktorsavhandling om liberaliseringen av Sveriges telekommunikationer:
The liberalisation of Telecommunications in Sweden: Technology and Regime Change from
1960s to 1993. 7 I en del av avhandlingen har Karlsson berört uppsatsens frågeställningar.
Han har främst empiriskt beskrivit skeenden i samband med debatt och beslut under 1991
och 1992 om eventuell strukturell delning av Televerket. 8 Karlsson konstaterade bland
annat att det socialdemokratiska partiet och Televerket kraftfullt motsatte sig alla former av
3
Under den inledande mest intensivt litteratursökande och orienterande fasen av arbetet, saknades i stort sett helt och hållet
etablerade översiktsarbeten om de sentida förändringarna av telekommunikationerna (tekniskt, statistiskt och institutionellt).
4
Kaijser 1994, s. 210-212, 234-237
5
Kaijser 1994, s. 235
6
Kaijser 1994, s. 210-212, 235
7
Innan Karlssons avhandlingsarbete var klart (1998), var Johansson 1991 särskilt värdefullt. (Mats Johansson, då
forskningsassistent vid Tema T i Linköping, hade undersökt Televerkets roll i ”framväxten av informationssamhället”).
8
Karlsson 1998, kapitel 5 [Infrastructure competition], främst s. 288-293
15