Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
5 SEPARAT NÄTBOLAG ELLER INTE ? ENDAST TELIAS HELA<br />
NÄTVERKSAMHET I FOKUS 1988-1995<br />
Nu mer i detalj till händelserna och skeendena som ledde fram till att varken hela eller delar<br />
av <strong>Telias</strong> nät organisatoriskt <strong>avskiljdes</strong>.<br />
Under perioden 1988-1995 var främst <strong>Telias</strong> hela nät i fokus för resonemang om<br />
strukturellt organisatoriska förändringar. Särskilt under 1991 och 1992 inför bolagiseringen<br />
av Televerket och ikraftträdandet av Sveriges första telelag (se Appendix 1 för<br />
övergripande rättsliga och telepolitiska förändringarna under perioden 1988-1997).<br />
Nätavskiljande förslag samt ökad betoning av konkurrens (1988-1991)<br />
Förslag om att dela Televerket i en nätdel och en tjänstedel (1988-1991)<br />
Under andra halvan av 1980-talet hade främst folkpartister, men även moderater och<br />
centerpartister motionerat i riksdagen om att (enligt några olika modeller) dela Televerket i<br />
syfte att introducera en konkurrenssituation vid produktion av fast anslutna teletjänster. 189<br />
Förslag om att dela Televerket i en nätdel och en tjänstedel fördes fram Näringslivets<br />
telekommitté (NTK) och Riksdataförbundet 1987. 190 Något senare också av<br />
Näringsfrihetsombudsmannen (NO), Statens pris- och konkurrensverk (SPK),<br />
Riksrevisionsverket samt Statskontoret. 191 Kinneviksföretagen (moderbolaget, Comvik,<br />
samt Comvik Skyport) påtalade också i skrivelser till regeringen under 1989, 1990 och<br />
1991 behovet av att organisatoriskt avskilja Televerkets nät i konkurrensneutraliserande<br />
syfte. 192<br />
Politiskt aktualiserades förslaget 1991, i folkpartiets och moderaternas följdmotioner till<br />
den socialdemokratiska regeringens så kallade tillväxtproposition från den 7 februari. 193<br />
Folkpartiet betonade vikten av att konkurrensen vid produktion av teletjänster <strong>inte</strong> fick bli<br />
skenbar, som i Storbritannien där det privatiserade British Telecom hade 95 % av<br />
tjänstemarknaden. 194 Bland annat för att undvika en sådan situation ville folkpartiet dela<br />
Televerket i en nätdel och en tjänstedel. De ansåg i motsats till den socialdemokratiska<br />
regeringen att ”en sammanhållen televerkskoncern med bred verksamhet” 195 var det största<br />
hindret för fungerande konkurrens på telekommunikationsmarknaden. Folkpartiet belyste<br />
189<br />
Karlsson 1998, s. 290, Ioannidis 1998, s. 210-211.<br />
190<br />
Karlsson 1998, s. 269.<br />
191<br />
Enligt folkpartiets Mot. 1990/91:N33, s. 15, samt Kinnevik (910307) [avseende Riksrevisionsverket].<br />
192<br />
Karlsson 1998, s. 289; Karlsson refererar: skrivelse från Kinnevik till regeringen 891027, 910211, skrivelse från Comvik till<br />
regeringen 900223<br />
193<br />
Prop. 1990/91:87, Mot. 1990/91:N33, s. 12-16, Mot. 1990/91:N34, s. 22-24<br />
194 Mot. 1990/91:N33, s. 12-13<br />
71
Change language