Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

More documents

Recommendations

Info

Appendix - Övergripande rättsliga och politiska förändringar i telesystemet under undersökningsperioden 1988-1997 Att belysa de mest övergripande institutionella förändringarna i telesystemet under undersökningsperioden har känts väsentligt. Speciellt de rättsliga och telepolitiska sammanhangen. Också för att belysa hur statsmakternas mål och medel i telepolitiken formulerats under perioden, och hur stor vikt respektive regering officiellt lagt vid konkurrens som medel i telepolitiken. I appendixet görs också en utblick mot teleliberaliseringen inom EU och inom frihandelsorganet WTO, samt hur det påverkat svensk telepolitik. Appendixet avslutas med en kartläggning av riksdagarnas och regeringarnas sammansättning 1988-1997. Svensk teleliberalisering … Statens telepolitiska mål och inriktningar definierades för första gången 1988 Den 10 juni 1988 utgör ett principiellt viktigt datum för det svenska telesystemet. För första gången slogs då statens telepolitiska mål och inriktning fast. 438 Det blev klart att konkurrens skulle utgöra en viktig inriktning, både ”på utrustningsmarknaden och vid utveckling av teletjänster” som det hette i den socialdemokratiska regeringens proposition (se textruta nästa sida). Konkurrensen på utrustningsmarknaden hade till stor del redan tidigare öppnats upp. Konkurrensinriktningen för hela telesystemet kom att bli en officiell politisk hållning under hela undersökningsperioden 1988-1997. ”Det övergripande målet för telepolitiken skall vara att medborgarna, näringslivet och den offentliga förvaltningen i landets olika delar skall erbjudas en tillfredsställande tillgång på telekommunikationer till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Detta mål vidareutvecklas i fem delmål nämligen: − Telesystemet skall utformas så att det ger en god tillgänglighet och service för grundläggande telekommunikationer. − Telesystemet skall utformas så att det bidrar till ett effektivt resursutnyttjande i samhället som helhet. Samtidigt skall telesystemet i sig vara effektivt. − Telesystemet skall utformas så att utvecklingsmöjligheterna tas tillvara. − Telesystemet skall utformas så att det bidrar till regional balans och möjliggör sociala hänsynstaganden. − Telesystemet skall var uthålligt och tillgängligt under kriser och i krig.” (Prop. 1987/88:118, s. 8, min fetmarkering). Textruta. Den 10 juni 1988 utgör ett principiellt viktigt datum i det svenska telesystemets historia. Då fastslogs för första gången statens telepolitiska mål. 438 Prop. 1987/88:118, kapitel 2.1 (målen) och kapitel 2.2 (inriktningen), Bet. 1987/88:TU28, Prot.1987/88:137, Prot.1987/88:138 [Beslut 10 juni 1988]. Skillnaden mellan ‘mål’ och ‘inriktning’ ska tolkas så att målen är de händelser eller processer som telepolitiken strävar efter att uppnå eller bibehålla, medan inriktningen definierar de medel (vägar) som ska föra utvecklingen mot målen.
Telepolitikens inriktning: − ”Statens åtgärder skall utformas i en dialog med intressenterna. Televerkets nätutbyggnadsplaner skall förankras på regional och lokal nivå. − Konsumenterna skall ha så stor valfrihet som möjligt i sin användning av teletjänster. − Staten skall skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens på utrustningsmarknaden och vid utveckling av teletjänster. − Staten skall ansvara för att det finns ett sammanhållet och öppet telenät som täcker hela landet. − Kostnaderna för att ge alla tillgång till grundläggande telekommunikationer och för att tillgodose totalförsvarets intressen skall betalas solidariskt.” (Prop. 1987/88:118, s 14) Textruta. Telepolitikens inriktningar som de för första gången formulerades 1988. Slogs fast att: ”Staten skall skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens på utrustningsmarknaden och vid utveckling av teletjänster.”. Innebörden i (målen och) inriktningarna skulle bestå relativt oförändrade under hela undersökningsperioden 1988-1997 (modifierades något 1991, 1993 och 1997, se längre fram). Sverige hade till skillnad från många andra länder varken koncessionstvång (licens- /tillståndstvång) eller monopollagstiftning. 439 Det var i princip tillåtet för vem som helst att villkorslöst bedriva televerksamhet, så länge det <strong>inte</strong> krävde samverkan med Televerket. Anslutningsmonopolet avskaffades och en separat myndighetsstruktur växte fram Under 1988 och 1989 avskaffades återstoden av Televerkets anslutningsmonopol. Det vill säga verkets ensamrätt att ansluta utrustning till det som då kallade det allmänna telenätet. Avskaffandet inledds den 1 juli 1983 med att andra låghastighetsmodem än Televerkets tilläts anslutning (som noteras i historikavsnittet, inleddes avskaffandet av motsvarande anslutningsmonopol för Televerkets ”mobila publika nät”, redan 1971). Fortsatte med bland annat telexterminaler 841101, telefoner 851101, små analoga företagsväxlar 881001, myntapparater 890101. Anslutningsmonopolet upphörde helt den 1 juli 1989, då alla typer av (typgodkända) företagsväxlar tilläts anslutas. 440 I samband med avskaffandet av anslutningsmonopolet, och senare bolagiseringen av Televerket, växte också en separat myndighetsstruktur fram. Den 1 juli 1989 inrättades Statens Telenämnd som övertog Televerkets uppgifter att utfärda föreskrifter om anslutning av utrustning till det allmänna telenätet. 441 Inför bolagiseringen av Televerket (som kom att 439 Prop. 1992/93:200, s. 52 440 Bet. 1990/91:TU28, s. 8, Karlsson 1998, s. 199. 441 Prop. 1988/89:TU21, s. 2 , Bet. 1989/90:TU20, s.1. Telenämnden skulle också följa den tekniska utvecklingen, det nationella och <strong>inte</strong>rnationella standardiseringsarbetet samt konkurrenssituationen inom nämndens verksamhetsområde. (footnote continued) 169
Page 2 and 3:
VARFÖR AVSKILJDES INTE TELIAS NÄT
Page 4 and 5:
2 SYSTEMTRANSFORMERANDE TEKNISKA F
Page 6 and 7:
4 UTREDNINGAR INITIERADE AV REGERIN
Page 8 and 9:
6 Argumentet om betydelsen av teles
Page 10 and 11:
8 Sidan avsiktligt tom
Page 12 and 13:
10 1988 var också årtalet för en
Page 14 and 15:
12 Metod och avgränsningar Min met
Page 16 and 17:
14 Källor och källvärdering Figu
Page 18 and 19:
16 uppdelning. 9 Arbetet syftade do
Page 20 and 21:
18 Figur 1-3. Den reala tillväxten
Page 22 and 23:
20 I november 1998 efterlyste tidni
Page 24 and 25:
22 Sidan avsiktligt tom
Page 26 and 27:
24 Televerksamhet är ett bredare b
Page 28 and 29:
26 Den andra viktiga institutionell
Page 30 and 31:
28 Då detta är sagt, tillåter ja
Page 32 and 33:
30 kanske främst av Arne Kaijser.
Page 34 and 35:
32 etc. 52 Telesystemets systemvari
Page 36 and 37:
34 doktrinen om nödvändiga facili
Page 38 and 39:
36 Mera dynamiska egenskaper - Flas
Page 40 and 41:
38 Fortsatte med militära behov -
Page 42 and 43:
40 (som grundats 1876) att framgån
Page 44 and 45:
42 statliga budgetreform som 1911 g
Page 46 and 47:
44 kom dock att ta längre tid än
Page 48 and 49:
46 1986 beslutade Televerket och re
Page 50 and 51:
48 I takt med att transmissionskapa
Page 52 and 53:
50 Teknisk utveckling ökade kapaci
Page 54 and 55:
52 Under 1980-talet skulle permanen
Page 56 and 57:
54 börja gälla 1 juli 1993), stä
Page 58 and 59:
56 1997 i appendix). I samma beslut
Page 60 and 61:
58 både utrustningar och teletjän
Page 62 and 63:
60 perioden 1977-1987 för ”Uppl
Page 64 and 65:
62 1981 bytte Företagstelefon AB n
Page 66 and 67:
64 Telia ökade under 1994-1997 sin
Page 68 and 69:
66 Tele2 började erbjuda Internett
Page 70 and 71:
68 I december 1989 hade Comvik Skyp
Page 72 and 73:
70 Källa: Stelacon 1998, s.7, s.36
Page 74 and 75:
72 att deras lösning helt var en p
Page 76 and 77:
74 Genom en ökad konkurrens skulle
Page 78 and 79:
76 Men ingen nätavskiljande reform
Page 80 and 81:
78 vad det kostar. Blir dyrt för m
Page 82 and 83:
80 kom nämligen i sitt beslut den
Page 84 and 85:
82 [---] Vi skall inte göra samma
Page 86 and 87:
84 skulle få de konsekvenser som e
Page 88 and 89:
86 i) ”Den tekniska utvecklingen
Page 90:
88 tillståndsreglering för infras
Page 93 and 94:
förmodligen ökade inflytandet. 26
Page 95 and 96:
Figur 5-2. Televerkets största tel
Page 97 and 98:
adjungerad professor vid Handelshö
Page 99 and 100:
senaten och representanthuset, om d
Page 101 and 102:
• Det svenska elsystemet betrakta
Page 103 and 104:
konkurrens förvisso nått längre
Page 105 and 106:
Figur 5-3. Översiktlig bild från
Page 107 and 108:
Ytterligare ett relevant förhålla
Page 109 and 110:
Figur 5-8. Morgondagens telenät en
Page 111 and 112:
Figur 5-10. Telias organisation eft
Page 113 and 114:
ehövdes för förväntat mycket st
Page 115 and 116:
Glasfiberteknik började introducer
Page 117 and 118:
transportnät för teletrafiken. Yt
Page 119 and 120: assymetriska åtgärder ? Det vill
Page 121 and 122: samtrafikpriser, som då blev beroe
Page 123 and 124: enligt en artikel i Telias tekniska
Page 125 and 126: Förslag och utredningar om att ska
Page 127 and 128: Författarna gjorde i rapporten en
Page 129 and 130: 1. Separat ekonomisk redovisning, m
Page 131 and 132: Många remissinstanser ville ha ett
Page 133 and 134: att dominera så starkt att knappt
Page 135 and 136: Många var också osäkra (oktober
Page 137 and 138: Noteras kan att Telia var aktiv med
Page 139 and 140: operatörer måste ges likvärdig t
Page 141 and 142: en centerpartist och en kristdemokr
Page 143 and 144: I det första steget borde ytterlig
Page 145 and 146: För bildandet av ett accessnätsbo
Page 147 and 148: Den socialdemokratiska regeringen n
Page 149 and 150: Det förefaller för mig (utan att
Page 151 and 152: ”Det finns ju de som har talat om
Page 153 and 154: element. Vattenfall gjorde utländs
Page 155 and 156: anläggning av nya parallella ”ha
Page 157 and 158: 1988-1995: Systemtrögheten mycket
Page 159 and 160: åtskillnad mellan nät och tjänst
Page 161 and 162: Bra eller dåligt att inget separat
Page 163 and 164: Fölster, Stefan, Del I: Systemskif
Page 165 and 166: Stråth, Bo, Folkhemmet mot Europa:
Page 167 and 168: Utredningar initierade av regeringe
Page 169: s. 73: Bilden till vänster [”Sto
Page 173 and 174: … tillät tredjepartstrafik … I
Page 175 and 176: 2 § Bestämmelserna i lagen syftar
Page 177 and 178: Inom den Europeiska Unionen (EU) ha
Page 179 and 180: ”Målen för en nationell IT-stra
Page 181 and 182: En schematisk bild av grundtanken i
Page 183 and 184: stadium’ betraktas som viktiga f
Page 185 and 186: konkretiserades i Bangemanngruppens
Page 187 and 188: Ett antal länder fick dispenser ti
Page 189 and 190: Med telepolitiskt handlingsutrymme
show all

Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?