Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kostnadsanpassningen av <strong>Telias</strong> priser för telefontjänster kom (ungefär) som planerat att<br />
vara helt genomfört under 1997. 110<br />
Under omstruktureringsperioden infördes 1991 ett prisregleringsinstrument för<br />
telefontjänster, utarbetat av Statens pris- och konkurrensverk. Ett pristak som tillät en<br />
”priskorg” av telefontjänster att öka med max 70 % av förändring av nettoprisindex. 111<br />
Prisregleringen inlemmades 1993 (modifierat) i statens avtal med Telia och i telelagen.<br />
Så långt om utvecklingen av konsten att prissätta teletjänster. Nu ska vägen in mot och<br />
vägen bort från förbudet mot andrahandsuthyrning av nätkapacitet, förbudet mot så kallad<br />
tredjepartstrafik belysas. Som tidigare betonats har tredjepartstrafik varit en institutionell<br />
nyckelkomponent för utvecklingen av konkurrenskonstruerad handel med teletjänster. I<br />
delavsnittet behandlas också allmänt utvecklingen av marknaden för permanent hyrd<br />
nätkapacitet.<br />
Vägen in mot och vägen bort från förbudet mot tredjepartstrafik (1920-<br />
1991)<br />
Permanent hyrda långdistansförbinder redan under 1920-talet<br />
Permanent uthyrda långdistansförbindelser hade börjat tillhandahållas av Telegrafverket<br />
redan i början av 1920-talet. Som vi nyss sett förekom ännu tidigare och fram till 1960-talet<br />
också uthyrda lokala förbindelser i det kopplade nätet (med avståndsberoende<br />
abonnemangsavgifter, till skillnad från de ”normala” avståndsoberoende avgifterna;<br />
förvisso var/är ju även dessa egentligen en hyra för kundspecifika ledningar in till första<br />
noden i nätet). Det fanns också tidigt möjligheten att hyra så kallade privatledningar, för<br />
larmförbindelser och dyligt, vid sidan om det kopplade telefonnätet. Villkoren för dessa<br />
privatledningar smälte successivt samman med annan hyrd kapacitet.<br />
Det första permanenta hyresavtalet för långdistansförbindelser slöts strax efter första<br />
världskriget med Skandinaviska banken. 112 Mellan bankens kontor i Stockholm, Göteborg,<br />
Malmö, Helsingborg och Landskrona. Anledningen var att banken var missnöjd med<br />
onormalt långa väntetider för beställda telefonsamtal, på grund av överbelastning i<br />
riksnätet. Telegrafverket anlade nya blanka kopparledningar för bankens räkning. Det<br />
kostade 1,35 miljoner kronor i inträdesavgift, och 50 kronor per ledningskilometer och år i<br />
hyresavgift (abonnemangsavgift).<br />
110 Översyn av telelagen 1997, s.23. Telia uppgav att ombalanseringen skulle vara helt genomförd under första halvan av 1997<br />
111 Televerket (911125), Post- och telestyrelsen (971127)<br />
112 Heimbürger 1974, vol.1, s. 183-185<br />
47