Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

30
kanske främst av Arne Kaijser. 43 Den här uppsatsen tar i mångt och mycket sin
utgångspunkt i de idéer som Kaijser utvecklat i boken: I fädrens spår …: Den svenska
infrastrukturens historiska utveckling och framtida utmaning. 44
Kaijser har fokuserat sin forskning på stora tekniska system med infrastrukturfunktion. 45
Fyra centrala sådana infrastrukturfunktioner är: transport, kommunikation,
energiförsörjning, och vatten- och avloppsförsörjning.
Kaijser kallar ett särskilt system inom respektive funktionskategori för infrasystem.
Exempel på infrasystem inom kommunikationskategorin är: telesystemet, postsystemet,
tryckpressystemet samt rundradiosystemet (radio och TV). Med hjälp av begreppet vill
Kaijser också understryka den vidare sociotekniska systemkaraktären hos
infrastruktursystemen. I infrasystemen inbegrips:
• de respektive fasta näten (järnvägarna, telenäten, elnäten, etc.) 46 ,
• det flöden (av varor, människor, information, eller energi) som förmedlas via resp. nät,
• de människor och organisationer som bygger, driver och utnyttjar systemen, samt
• de rättsliga och ekonomiska villkor som reglerar infrastruktursystemen. 47
43 Arne Kaijser leder arbetet vid Enheten för tekniska system, Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria vid KTH.
44 Har också särskilt influerats av Lars Ingelstams (red.) Informationssamhället och teorin för stora tekniska system: En förstudie
rörande telesystemets dynamik, Nina Wormbs Genom tråd och eter: Framväxten av distributionsnätet för radio och TV, Magnus
Karlssons The liberalisation of Telecommunications in Sweden, samt Kaijsers & Blomkvists (red) Den konstruerade världen:
Tekniska system i ett historiskt perspektiv
45 Ordet infrastruktur är sammansatt av de latinska orden infra och struktur, och betyder närmast underbyggnad (SAO anger också
betydelsen bassystem). Ordet introducerades på 1950-talet inom NATO för att beteckna flygplatser, telekommunikationer och
andra basfunktioner för krigföring. På 1960-talet började det användas i tysk samhällsvetenskaplig litteratur i en bredare
bemärkelse för att beteckna materiella och immateriella basfunktioner i samhället. Det finns många definitioner av begreppet.
Ofta utgår dessa från den funktion som den berörda underbyggnaden fyller i ett samhälle. I Kaijser 1994, s. 15-17 definieras
infrastruktur som: ”Den samhällsunderbyggnad som tillhandahåller de resurser som utgör väsentliga och långsiktiga
förutsättningar för flertalet aktiviteter i samhället” Det finns både en snäv och en bred användning av ordet. Ibland syftar det
enbart på samhällets ”materiella” underbyggnad i form av bland annat olika transportsystem, kommunikationssystem,
energisystem samt vatten- och avloppssystem (som i uppsatsen). Ibland inkluderas också utbildningssystem, finansiella system
och andra mer ”immateriella” underbyggnader i ett samhälle. I de flesta ”telekommunikationskällorna” används begreppet i den
snävare bemärkelsen, och då oftast i den rent fysiska betydelsen.
46 Näten för de icke-ledningsbundna och de icke-spårbundna systemen är något abstrakta, men dock ofta konkret definierade
(farleder och luftleder). Sjöfarts- och luftfartsnäten innefattar förutom utprickade farleder och luftleder även hamnar och
flygplatser. Till de tekniska systemkomponenterna hänförs också hjälpmedel för att styra och samordna flödet (kartor,
navigationsutrustning, radio, programvara för signalering i el-, tele- och järnvägssystem, etc.).
47 Kaijser 1994, Inledning och del 1: Analys (s.1-96).; [Till flödet räknas också den teknik som bär flödena genom nätverken
(t.ex. tågen, bilarna, breven, IP-paketen etc.)].