Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

Telegrafverket att bli helt självfinansierat efter 1868. 75 Under 1850-talet gick arbetet relativt
snabbt, för att under 1860-talet avta i takt. 76 Nämnas kan att det parallellt också byggdes ett
telegrafnät för järnvägstrafiken, som delvis kom att samverka med Telegrafverkets tjänst.
Telegramtrafiken nådde sitt största volymmaximum i början av första världskriget. 77
Nu hade teletjänster fått betydelsefulla samhällskonsekvenser även långt bortom de rent
militära. Förmodligen bidrog kombinationen av telegraftjänstens snabba
informationsförmedlande förmåga och järnvägstjänsternas transportförmåga (krävde i
princip telgrafttjänster), aktivt till att göra 1867 års dödliga svältkatastrof i mina
hemregioner till den sista i historien.
Samtidigt ökade också de kommersiella möjligheterna. Under perioden 1840-1870 hade i
Sverige genomförts ett samhälleligt liberaliserande systemskifte som skulle påverka även
telesystemets utveckling. 78 En mängd sociala, politiska, ekonomiska, juridiska, och
religiösa liberala reformer hade genomförts. 79 Då nästa teletjänst, telefontjänsten
(talkommunikation) introducerades i slutet av 1870-talet dominerade inte längre militära
drivkrafter. Marknadsekonomiska krafter hade tagit vid.
Men telefontjänsten introducerades i Sverige under konkurrens (1876-)
Den 7 mars 1876 hade patentbyrån i Washington beviljat Graham Bells patent på
telefonen. 80 Redan under påföljande år byggdes den första telefonförbindelsen i Sverige och
1880 öppnades i Stockholm det första telefonnätet av Stockholm Bell Telefonaktiebolag. 81
Ett bolag som till största delen ägdes av det amerikanska Bellbolaget (som Graham Bell
grundat och som hundra år senare var världens största företag med över en miljon
anställda!). 82 1883 grundades också Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag, som
framgångsrikt tog upp konkurrensen med Stockholm Bell. Graham Bell hade inte lämnat in
i någon patentansökan i Europa; ett förhållande som gjorde det möjligt för LM Ericsson
75 Kaijser 1994, s. 113.
76 Kaijser 1994, s. 109; Tahvanainen 1993, s. 21
77 Tahvanainen 1993, s. 39.; Som mest skickades (1919) 7,8 miljoner telegram (inklusive transittrafik).(ibidem). Ända från början
hade samtrafik skett mellan Telegrafverket och järnvägsförvaltningarna. 1920 uppgick antalet järnvägstelegrafstationer till 1902,
och antalet telegramexpeditioner vid Telegrafverket till 1299. Trots Telegrafverkets färre inlämningsställen befordrades 1921 hela
92,7 % av de inländska taxerade telegrammen uteslutande av Telegrafverket. 5,9 % befordrades (samtrafikerades) av både
Telegrafverket och järnvägarna, medan 1,4 % enbart av järnvägsförvaltningar. (Heimbürger 1974, vol.1, s. 502-503).
78 Har hämtat periodindelningen (1840-1870) från Stegö 1993. Övrig fakta kring systemskiftet även från Norborg 1993.
79 Några av alla viktiga (främst) liberalt färgade reformer: 1842 infördes skoltvånget (alla individers rätt till utbildning;
folkskolan), 1845 lika arvsrätt för män och kvinnor, 1846 avskaffades skråtvånget vilket innebar att hantverkare fick rätt att fritt
etablera sig var som helst. I samma näringsfrihetsreform tilläts handel ske även utanför städerna, 1848 trädde den första
aktiebolagslagen i kraft, 1853 infördes fri flyttningsrätt, 1855 avskaffades spöstraffet, 1858 upphörde Konventikelplakatet
(förbudet mot enskilda religiösa andaktsmöten), 1860 fick Sverige fri invandring (passtvånget för utlänningar upphävdes), 1862
antogs de kommunallagar som ligger till grund för vår kommunala självstyrelse. Med 1864 års handels-, fabriks- och
hantverksordning togs steget fullt ut mot fullständig näringsfrihet, och 1866 avskaffades ståndsriksdagen.
80 Heimbürger 1931, s 3.
81 Ibidem, s. 8.
39