Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

122
Konstateras kan att samtrafikpriserna pressades under perioden 1994-1997.
Från och med
1995(?) utarbetade
Telia en
standardprislista
som låg till grund
för olika
samtrafikavtal.
Dock endast
rekommenderade
priser. Priset
ingick som viktig
komponent i varje
enskild
Figur 6-5. Telias samtrafikpriser enligt standardprislista 1994-1998. Är dock inte
de verkliga priser som avtalades i alla bilaterala samtrafikavtal.
Priserna i tabellen uppgavs gälla ”terminerings- och accesstjänst” (exkl. moms),
samt baserat på ”enkelsegment”. Från och med 1997 tillkom även en
öppningsavgift (då 7 öre per samtal). (Källa: Stelacon (maj 1998), s. 62).
Kanske bör prisuppgifterna tas med en viss nypa salt. Konkurrensverket uppgav (i
rapporten Avreglerade … 1998, s.36) att samtrafikpriset 1995 var 35 öre per minut
(och inte som Stelacon 23,5 öre/minut). [Den vetgirige: Kolla med Telia och Post-
och telestyrelsen]. Konstateras kan i alla fall att priserna sjunkit avsevärt.
förhandling (varje bilateralt samtrafikavtal). 343
Finansdepartementet initierade utredning om ”nästa steg i telepolitiken”
(april 1995)
Den 18 april 1995 initierade Finansdepartementets expertgrupp för studier i offentlig
ekonomi (ESO) en utredning om ”nästa steg i telepolitiken”, och i maj aviserades i
riksdagens Trafikutskott att regeringen avsåg ta initiativ till att studera
konkurrensförutsättningarna på hela telemarknaden. Utskottet belyste i sammanhanget
RRVs pågående arbete - ”Två år med telelagen”. RRVs rapport kom att publiceras den 30
juni, och blev senare välrefererad i diskussioner om uppföljning av telelagen.
Sammanfattning 1991-1995: (1) Kabel-TV- och radioteknik skulle
konkurrensutsätta accessmarknaden. (2) Systemkulturen i telesystemet
började bli heterogenare
343 Stelacon (maj 1998), s. 62-63, samt Avreglerade marknader i Sverige 1998, s.29-39.