Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

ehövdes för förväntat mycket stora investeringar och just för att inte äventyra
betalningsstyrkan (soliditeten).
Ytterligare faktorer (2): Man bör inte bortse från statsmakternas ekonomiska
intresse i Televerket
Även om det mesta tyder på att den homogena systemkulturen var viktigast för
delningsärendet bör man ändå inte bortse från statsmakternas ekonomiska intresse i
Televerket/Telia. Förmodligen fanns en mycket stor respekt hos de politiskt ansvariga för
det bidrag som Televerket/Telia varje år inlevererade till statskassan, och förmodligen i än
högre grad för det enormt stora ”diskonterade bidrag” som Telia kunde förväntas leverera
under bolagets all framtid. Två faktorer var extra betydelsefulla vid just den tiden.
För det första att privatiseringsspekulationer förekom. Ett Telia utan nätdel skulle kraftigt
ha reducerat marknadsvärdet på (tjänste-)företaget, och därför missgynnat staten vid en
börsintroduktion. Detta satte inte ytterligare blåslampa i baken på delningsförespråkarna.
För det andra att staten vid den här tiden hade extremt stora finansiella problem, där varje
intäktsmiljon var viktig. Från Telia kom ibland hundratals sådana i utdelning och skatt
varje år. 307 Affärsmöjligheterna för ett delat Telia skulle med största säkerhet ha försämrats,
vilket förstås påverkat utdelningen och skattenivån negativt, och därmed också försvagat
statsfinanserna (åtminstone kortsiktigt). Min bedömning är dock att betydelsen av
privatiseringstankar inte vägde lika tungt 1991-1992, som det enligt senare analys kom att
göra 1996-1997. Detta främst mot bakgrund av de övriga orsakernas stora betydelse 1991-
1992 (med risk för att verka tjatig, främst betydelsen av den homogena kulturen).
Efter dessa reflexioner om varför inte Telias hela nät organiserades separat under 1988-
1995, ska fokus flyttas fram i tiden. Under 1996-1997 gällde de strukturella resonemangen
och besluten i stället Telias rikstäckande lokala anslutningsnät, accessnätet. Huruvida ett
accessnätsbolag skulle bildas, eller inte.
307 Skatt+”inleverans till statskassan” (jmf. bolags utdelning) översteg 100 miljoner kronor per år under hela
undersökningsperiden. 1988 betalade till exempel Televerket 148 miljoner kronor i utdelning till statskassan plus 50 miljoner
kronor i skatt, 1989 152 miljoner kronor i utdelning och 25 miljoner kronor i skatt. 1990 188 miljoner kronor i utdelning och 30
miljoner kronor i skatt. 1991 485 miljoner kronor i skatt (ingen utdelning). 1992 850 miljoner kronor i utdelning (ingen skatt).
111