Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
104<br />
Den i början av 1990-talet förväntade ökande tekniska <strong>inte</strong>grationen mellan nät och tjänster<br />
handlade främst om ökad datorisering inuti näten. Utveckling av så kallad <strong>inte</strong>lligent<br />
nätteknik (IN) stod i centrum.<br />
IN-tekniken handlade i princip om att ny hård-<br />
och mjukvara skulle implementeras i<br />
operatörernas lokala noder<br />
(ServiceSwitchingPoints; jämför klienter), och att<br />
dessa lokala noder skulle kommunicera med<br />
centralt placerade databaser i telenätet<br />
(ServiceControlPoints; jämför servers). 295 Alltså<br />
en klient-betjänt-liknande konstruktion.<br />
IN-tekniken hade två grundsyften. För det första<br />
att förenkla införandet av nya och förbättrade<br />
teletjänster. Detta genom att åtskilja <strong>inte</strong>lligens<br />
för koppling och transmission, från ”informationsbearbetande” <strong>inte</strong>lligens. Förädling och<br />
differentiering av teletjänsterna skulle då smidigt kunna implementeras i de centrala<br />
databaserna (SPC). För det andra för att utnyttja affärsmässiga potentialer genom att öka<br />
informationsbearbetning inom den nätägande operatörens nät och organisation, i stället för<br />
att låta vinster av motsvarande informationsbearbetning i stället ske hos aktörer utanför<br />
operatörens ”domäner”. 296<br />
Noteras kan att utvecklingen av de <strong>inte</strong>lligenta<br />
nättjänsterna (vad jag förstår) <strong>inte</strong> utvecklats så<br />
<strong>inte</strong>nsivt som många trodde i början av 1990-<br />
talet. Mycket viktig faktor lär utvecklingen av<br />
Internet ha varit, vars arkitektur till stor del<br />
bygger på att informationsbearbetningen sker i<br />
nätens ändpunkter (se figur). I huvudsak hos<br />
andra aktörer än teleoperatörer (i<br />
värddatorer/servrar; kopplings<strong>inte</strong>lligensen sköts<br />
av särskilda datorer - routrar - hos främst operatörerna).<br />
Figur 5-4. Skiss av IN-arkitektur från tidigt<br />
1992. Arkitekturen var tänkt att successivt<br />
implementeras i allt fler (logiska) nät.<br />
Figur 5-5. Internets arkitektur bygger på att<br />
det mesta av informationsbearbetningen<br />
sker utanför operatörernas nät.<br />
295 Se ex.v. Thörner 1992, och Att förstå telekommunikation 1996, kap. 6.2; Service Control Points kallades i Sverige<br />
nätdatabaser (NDB). Systemen konstruerades av Ericsson. Exempel på enklare <strong>inte</strong>lligenta nättjänster är<br />
nummeröversättningstjänster som ”mottagaren betalar” (020) och betaltjänster (070), samt mer avancerade som virtuella<br />
företagsväxlar och virtuella privata nät. Första NDB:n för nummeröversättningstjänster togs i experimentell drift i Sverige 1988,<br />
och kommersiell drift 1990. I oktober 1991 togs ytterligare två NDB:er i drift.<br />
296 Thörner 1992
Change language