01.08.2013 Views

Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

teleoperatörers förmedlingar av ytterligare information (samtalsminuter/bit) i ett stort<br />

volym<strong>inte</strong>rvall, på grund av deras stora kundgemensamma, fasta kostnader. 54<br />

Även horisontell samverkan (<strong>inte</strong>gration) har varit vanligt förekommande hos<br />

organisationer i starkt kopplade infrasystem. Potentiellt konkurrerande delsystem på samma<br />

”förädlingsnivå” har alltså hanterats av samma aktör. Ett sentida exempel utgör<br />

Industriförvaltnings AB Kinneviks tjänstespektrum: fasta och mobila telefontjänster, ISDN-<br />

tjänster, Internettjänster, kabel-TV-tjänster, X.25-tjänster (global datanättjänst),<br />

massmediatjänster som press-, radio- och TV-tjänster, m.m. Ekonomer förklarar<br />

drivkrafterna bakom horisontell <strong>inte</strong>gration med samdriftsfördelar (Economics of scope).<br />

Kostnaderna för ett företag att producera flera olika tjänster, är för dessa verksamheter,<br />

lägre än om motsvarande tjänster skulle producerats av olika aktörer var för sig. Detta på<br />

grund av att tjänsterna nyttjar gemensamma produktionsresurser inom företaget (till<br />

exempel en operatörs telenät).<br />

På de flesta varu- och tjänstemarknaderna ökar dock stor- och samdriftsfördelarna bara upp<br />

till en viss volym, respektive upp till en viss storlek på produktsortimentet (som utgör en<br />

liten andel av respektive marknads volym). Över den produktionsvolymen eller sortimentet<br />

tar stor- och samdriftsnackdelar överhanden. Detta på grund av problem att styra och<br />

kontrollera produktionen eller handeln. Men i extremfallet, då en aktörs stor- och/eller<br />

samdriftsfördelar är så stora att aktören ”slukar” en hel marknad, talar man om naturliga<br />

monopol 55 . Naturliga monopol kan definieras som: ”verksamheter där ett företag bedöms<br />

kunna producera för hela marknaden till ett lägre pris än två eller flera företag skulle<br />

kunna” 56 . Hur marknadens omfattning ska definieras, exempelvis geografiskt, är i stor<br />

utsträckning en ”bedömningsfråga”. Naturligheten nedtonas dock allt oftare. De naturliga<br />

monopolen är ju <strong>inte</strong> spunna ur några naturlagar, utan är sociala, politiska, juridiska och<br />

kulturella konstruktioner. 57 Konkurrensverket uttrycker orsaken till dessa<br />

marknadsmisslyckanden som att ”naturliga konkurrensbegränsningar har sin grund i<br />

egenskaper hos produktionsprocessen eller produkten”. 58<br />

Ett till naturligt monopol näraliggande uttryck är det konkurrensrättsliga nödvändig<br />

facilitet. Efter mönster från USA har i europeisk konkurrensrätt utvecklats en doktrin ,<br />

54<br />

Pyddoke 1993, s. 99-102<br />

55<br />

Parkin 1994, s. 1044; min översättning. Ordet ”monopol” härrör för övrigt från grekiskan och betyder ”rätt till ensamhandel”.<br />

56<br />

Parkin 1994, s. 1066. (min översättning).<br />

57<br />

Se till exempel Helgesson 1998, s. 252-254. Nationalekonomen Peter Bohm skriver i femte upplagan av sin lärobok<br />

Samhällsekonomisk effektivitet (1996) om ”Branscher med avtagande styckkostnader (stordriftsfördelar)” (kap. 2.3). Detta utan<br />

att någonstans nämna begreppet naturligt monopol. Tycker mig för övrigt också ha märkt att begreppet ogillas på flera håll i<br />

telekommunikationskretsar. Betraktas som föråldrat.<br />

58<br />

Konkurrenspolitik 1996, s. 11<br />

33

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!