Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
att få ekonomiska problem och gå i konkurs. 138 Förutom den bristfälliga tekniken bidrog<br />
gissningsvis vissa samarbetssvårigheter med Televerket. Televerkets version var dock,<br />
enligt Bengt Mölleryd som skrivit en bok om entreprenörskapets betydelse för utvecklingen<br />
av svensk mobiltelefoni, att de privata operatörerna ”kontinuerligt hade ekonomiska<br />
problem som verket var tvingade att lösa för att hålla företagen vid liv så att <strong>inte</strong><br />
abonnenterna drabbades” 139 .<br />
Apropå utvecklingen av svensk mobiltelefoni kan också nämnas att det 1971 skedde en<br />
viktig institutionell förändring. Televerket beslutade då att tillåta olika<br />
mobiltelefonleveratörer att i konkurrens få sälja mobiltelefonterminaler direkt till<br />
slutkonsumenterna (för anslutning till Televerkets nät). 140 På så sätt breddades utbudet,<br />
förstärktes konkurrensen mellan leverantörerna, och stimulerades marknadsföringen av<br />
mobiltelefontjänster (genom att terminalleverantörernas försäljning även bidrog till<br />
Televerkets marknadsföring av abonnemang). En institutionell förändring som fick sin<br />
motsvarighet för fast anslutna telefontjänster först den 1 november 1985, då Televerket<br />
anslutningsmonopol på telefonapparater upphörde. 141 Det stora genombrottet för<br />
mobiltelefonin dröjde dock av andra skäl ännu en tid (tills bland annat den digitala<br />
teknikutvecklingen nått tillräcklig mognad/spridning; se nedan).<br />
1980 återstod bara en privat operatör, Företagstelefon AB. Deras mobiltelefonnät omfattade<br />
171 basstationer och hade 1900 abonnenter. Företagstelefon AB var i princip ett i flera<br />
omgångar omrestaurerat Wikanders Ur & Optik. 142 Ett Wikanders Ur & Optik vars rester<br />
under telesystemets systemtransformerande förändringar under 1980- och 1990-talet skulle<br />
tas på en än mer dramatisk och framgångsrik resa. Då under namnet Comvik AB.<br />
Systemtransformerande tekniska förändringar - Grundorsak till<br />
tjänstedifferentiering och (behov av) liberalisering<br />
Digitalisering, ny fiberoptisk transmission och satellitteknisk spridning<br />
Med en i tiden diffus början under (främst) 1960-talet hade ett antal systemtransformerande<br />
tekniska förändringar inletts. Det vill säga teknikförändringar som, i<br />
infrastrukturhistorikern Arne Kaijsers mening, kom att ändra telesystemets grundläggande<br />
egenskaper och kom att initiera ändringar av systembyggarnas maktförhållanden,<br />
respektive systemets institutionella ramar. Bland annat kom de att leda till att handeln med<br />
138 Karlsson 1998, s. 230.<br />
139 Enligt Mölleryd 1997, s. 27. Citatet alltså Mölleryds ord, <strong>inte</strong> Televerkets. Vet <strong>inte</strong> hur och var Mölleryd hämtat<br />
informationen.<br />
140 Mölleryd 1997, s. 25<br />
141 Lernevall och Åkesson 1997, s. 234.<br />
142 Karlsson 1998, s. 230<br />
57