Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

148
Samtidigt ventilerades åsikten att Telia borde privatiseras vilket reducerade
regeringens motiv att genomföra reformen – den riskerade att minska Telias
affärsmöjligheter/marknadsvärde
Något som kan ha haft mycket stor betydelse för regeringens ovilja att bilda ett
accessnätsbolag, var de till och från förekommande åsikterna om att Telia helt eller delvis
borde privatiseras (börsintroduceras). Detta främst mot bakgrund av att Telias
marknadsvärde med stor säkerhet skulle ha minskat avsevärt om ett accessnätsbolag skulle
ha bildats. 419
En av dem som först gjorde mig uppmärksam på detta - att det faktiskt kunde finnas ett
samband mellan regeringens skepsis till bildandet av accessnätsbolag, och eventuell
börsintroducering av Telia - var Tele2s affärsstrateg Jörgen Nilsson (Manager Business
Strategy). Vid ett personligt sammanträffande (970711), fick han frågan vilken orsak han
bedömde som viktigast bakom regeringens ovilja att skapa ett separat (access-)nätbolag.
Han betonade då vikten av privatiseringstankarna. Nilsson bedömde att
Kommunikationsministern på grund av dessa var extra försiktig med att bidra till
försämrade affärsmöjligheter för Telia. Hans bedömning var att ett Telia utan accessnät
skulle bli mycket svårsålt.
Under hela 1990-talet har åsikter om utförsäljning av hela eller delar av Telia, officiellt och
inofficiellt ventilerats (den 20 januari 1999 meddelade den socialdemokratiska regeringen
att Telia skulle fusioneras med norska Telenor, och att de nya bolaget skulle delprivatiseras
genom börsintroduktion). Som tidigare belysts kan förhållandet mycket väl ha haft
betydelse också i samband med beslutet 1992. 420
Den borgerliga fyrpartiregeringen hade 1994 planer på att privatisera Telia under 1995 eller
1996 om de vann valet. 421 Men historien ”valde” inte det spåret. Kort efter den
socialdemokratiska regeringsbildningen hösten 1994, kommenterade den nya
kommunikationsministern Ines Uusmann att Telia hade aviserat ett betydande
kapitalbehov. 422 Hon bedömde att regeringen mot slutet av mandatperioden skulle behöva ta
ställning till hur det kapitaltillskottet skulle finansieras. Hon konstaterade:
419 En bedömning som bland annat regeringen stod bakom. Se t.ex. Prop. 1996/97:61, s. 65
420 Se Ioannidis 1998, s. 182, 285-288; Motiven bakom privatiseringstankarna har för det första varit idén att privat företagsägande
skulle vara effektivare än statligt företagsägande. För det andra att Telia genom privatisering på så sätt skulle få tillgång till mera
eget kapital (bättre betalningsstyrka). För det tredje att internationella samarbetsaffärer skulle underlättas för Telia (främst genom
möjligheten att byta aktier). Samt för det fjärde att det skulle ge staten ett (engångs-)tillskott av pengar. Det statliga ägandet har i
sin tur (av riksdagens Trafikutskott) motiverats av att det skapar ”garantier för att såväl serviceåtaganden som demokratiskt
inflytande kan säkerställas” (Ioannidis 1998, s. 182; Ioannidis citerade i sin tur Bet. 1994/95:TU25, s. 9-10).
421 Ioannidis 1998, s. 287; Ioannidis refererade Financial Times 24 april 1994
422 Ioannidis 1998, s. 215; Ioannidis har refererat Dagens Industri, 31 oktober 1994.