Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
126<br />
…men Kommunikationsdepartementet förespråkade endast ekonomisk<br />
särredovisning av accessnätet (juni 1996)<br />
Den 22 juni 1996 offentliggjorde Kommunikationsdepartementet promemorian ”Moderna<br />
telekommunikationer åt alla” 354 . Syftet med promemorian var att bedöma erfarenheterna av<br />
de tre år som hade gått sedan telelagen trätt i kraft samt väga dessa mot den tekniska,<br />
marknadsmässiga och <strong>inte</strong>rnationella utvecklingen. Ytterligare en anledning till översynen<br />
angavs vara behovet att i vissa delar anpassa regleringen till den lagstiftning som växte<br />
fram inom EU. Detta inför unionens teleliberalisering den 1 januari 1998 (se appendix).<br />
Författarna konstaterade sammanfattningsvis att konkurrensen dittills hade lett till nya<br />
tjänster och i vissa fall lägre priser. Men de konstaterade vidare att lokala telefontjänster<br />
<strong>inte</strong> varit utsatt för någon konkurrens, och att orsaken till detta hängde samman med <strong>Telias</strong><br />
kontroll av accessnätet. 355<br />
I promemorian fördes resonemang om konkurrensregleringens vidare inriktning.<br />
Författarna hänvisade till ESO-rapporten och pekade på att det fanns två möjliga<br />
inriktningar i regleringen av konkurrens på en telemarknad med en starkt dominerande<br />
nätoperatör. Antingen kunde en separation av nätoperatörens accessnätsverksamhet göras,<br />
eller så kunde priset och andra villkor för nyttjandet av den dominerande operatörens<br />
accessnät regleras. Dessa huvudinriktningarna kunde, skriver promemoriaförfattarna,<br />
kombineras på olika sätt. I promemorian föreslogs en kombination av en<br />
redovisningsmässig separation samt en striktare reglering av priset och andra villkor för<br />
samtrafiken. 356 Detta var också den åtgärd som regerings- och riksdagsbeslut senare kom att<br />
driva igenom.<br />
Utredarna vid Kommunikationsdepartementet redovisade hur en separation av lokala<br />
ledningsnät kunde tänkas ske, samt konsekvensernas för- och nackdelar. 357 Separation<br />
bedömdes kunna ske i fyra olika omfattningar (de refererade till ESO-rapporten):<br />
354 Ds 1996:38<br />
355 Ds 1996:38, s. 7.<br />
356 Ds 1996:38, s. 169-172. Promemorians förslag om konkurrensregleringens inriktning (kap. 5.1.6.): ”Förslag: En i vissa<br />
avseenden skärpt reglering av samtrafiken införs för att konkurrensen skall bli ett effektivare medel att uppnå de telepolitiska<br />
målen. Det ställs hårdare krav på redovisningsmässig uppdelning av accessnätsverksamhet och annan <strong>nätverksamhet</strong>. PTS får<br />
större befogenheter att besluta i tvister som rör priser och andra villkor för samtrafik.<br />
Vissa frågor kring regleringen av samtrafik utreds vidare. Det gäller dels den kostnadsfördelningsmodell som skall ligga till grund<br />
för beräkningen av samtrafikavgifterna, dels möjligheten för samtrafikerande operatörer att, om de så önskar, förhandla om<br />
inslag av fasta avgifter i samtrafikavgifterna. Regleringen av dessa frågor hänger nära samman med den reglering av<br />
slutkundspriser som diskuteras i avsnitt 5.2.3.<br />
PTS har fått i uppdrag att utreda dessa frågor, där förslag skall lämnas till regeringen senast den 1 november 1996.” (Ds<br />
1996:38, s. 167).<br />
357 Ds 1996:38, s. 178-189. Kapitel 5.2.2 Samtrafik: ”Förslag: […] Kravet på kostnadsbasering av samtrafikavgifter föreslås<br />
gälla även mobiltelefonioperatörer, och tillhandahållare av fasta teleförbindelser som har ett betydande inflytande på marknaden<br />
(varmed avses ca 25 %). […]<br />
(footnote continued)