Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
152<br />
”Jag [Kenneth Attefors] har fått många brev och telefonsamtal, och jag har haft många<br />
möten med folk som är insatta i branschen. Samtliga, inkl. facket på Televerket, är<br />
väldigt positivt inställda till att Televerket skall bli ett aktiebolag.<br />
Jag skall <strong>inte</strong> orda mer om detta. Som sagt var tillstyrker vi det hela. Det är synd att<br />
Socialdemokraterna har ändrat sig i frågan och <strong>inte</strong> längre vill att Televerket skall bli<br />
ett aktiebolag. Göran Persson har tydligen fått hela den socialdemokratiska gruppen att<br />
ändra sig. Göran Persson tycker <strong>inte</strong> att Televerket skall bolagiseras, eftersom han är<br />
rädd för att det skall privatiseras. Den farhågan är visserligen befogad, men den faran<br />
kommer nog <strong>inte</strong> att föreligga förrän om fyra – fem år.” 435<br />
”Regeringens bedömning är att det så småningom kommer att utvecklas<br />
konkurrens på accessnätet” 436 – Hm …?<br />
Innan jag avslutar analysdelen vill jag belysa och resonera lite kring regeringens<br />
bedömning att ny teknik så småningom skulle skapa förutsättningar för en väl fungerande<br />
konkurrens om kundanslutningar. Som regeringen uttryckte det: att det så småningom<br />
kommer att utvecklas konkurrens på accessnätet. Bedömningen har förekommit i statliga<br />
utredningar och beslut, som argument emot att bilda ett nätbolag, sedan åtminstone 1991.<br />
Jag tycker argumentets logik känns lätt diffus. Väljer att i punktform försöka nysta lite i det<br />
diffusa, samt belysa några frågeställningar.<br />
• Grundtanken bakom argumenteringen bör vad jag förstår ha varit att ny teknik skulle<br />
onödiggöra en strukturell delning av Telia. Alla producenter av teletjänster skulle ändå<br />
inom en (tillräckligt) nära framtid tillräckligt enkelt kunna nå nya kunder vid sidan om<br />
<strong>Telias</strong> accessnät.<br />
• Hur många alternativa anslutningsnät skulle behövas innan konkurrensen skulle kunna<br />
betraktas som väl fungerande ? Tänktes konkurrensmiljön bli tillräckligt bra om två till<br />
tre alternativa fasta anslutningsvägar skulle etableras ? Det vill säga om kunderna skulle<br />
kunna nå försäljare av teletjänster via exempelvis: (1) <strong>Telias</strong> accessnät, (2)<br />
radiolänkanslutning ägd av exempelvis Tele2, samt (3) en ny ledning ägd av exempelvis<br />
kommunen ? Skulle <strong>inte</strong> behoven av konkurrensneutrala tillträdesmetoder även till de<br />
nya (kundspecifika) anslutningsnäten vara stora ?<br />
• Hur har ställningstagandet påverkat den accesstekniska utvecklingen ? Trafikutskottets<br />
majoritet bedömde i april 1997 att ett avskiljande skulle skapa ”avgränsningsproblem<br />
och […] oklarhet om hur förutsättningarna för en fortsatt utveckling och modernisering<br />
av accessnätet kan tryggas. Enligt Utskottets mening finns därmed en betydande risk för<br />
att den tekniska utvecklingen skulle hämmas eller att tjänsterna för abonnenterna skulle<br />
fördyras.” 437 Är det <strong>inte</strong> rimligt att det tvärt om har fått (eller får) konsekvensen att<br />
435 Prot. 1992/93:124, 18§, Anf. 219 Kenneth Attefors (nyd), (min hakmarkering).<br />
436 Prop. 1996/97:61, s. 65.<br />
437 Bet. 1996/97:TU5, s. 16.