Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

124
Den syftade till att från en teoretisk utgångspunkt redovisa konkurrensförutsättningarna på
teleområdet, hur telemarknaden fungerade och vilka krav den ställde på statsmakterna. 349
Ett nyckelbegrepp i ESO-rapportens slutsatser var det juridiska begreppet ”nödvändig
facilitet”. Författarna använde begreppet för att ”komma åt” (identifiera) telesystemets
naturliga monopol. De drog slutsatsen att accessnätet representerade ett monopolistiskt
”nålsöga” - en nödvändig facilitet - genom vilket alla aktörer på marknaden var beroende
av tillträde för att kunna erbjuda marknaden teletjänster.
Författarnas föreslog, med elsystemet som förebild, att ett krav skulle införas i telelagen på
att nätverksamhet som utgjorde nödvändig facilitet, inte skulle få bedrivas tillsammans med
övrig nätverksamhet eller teletjänstproduktion. Den verksamhet som omfattades av
särreglering skulle tillhandahållas på icke-diskriminerande villkor. 350
De föreslog alltså att ett accessnätsbolag skulle bildas inom Teliakoncernen.
En sådan modell ansågs ge flexibla handlingsalternativ för framtiden. Det möjliggjorde, om
det behövdes, att öka graden av separering genom att låta accessnätsbolaget inom Telia
övergå till en neutral ägare eller en klubb av operatörer. Men om det visade sig motiverat
av tekniska eller andra skäl, kunde i stället verksamheten återintegreras inom Telia. 351
Utredarna motiverade förslaget:
”Ett accessnätsbolag inom Telia med krav på skäliga och icke-diskriminerande avgifter
kan väntas leda till förändrade tariffer och avgifter. Eftersom vi menar att många av
dagens problem uppstår därför att olika principer tillämpas beroende på vad näten
utnyttjas för (samtrafik eller koncernintern trafik) tror vi att en fördel med modellen är
att den kan leda till ökad logik och enhetlighet i prissättningen av tjänster.” 352
Hultkrantz och Gerholm pekade på att vissa frågor dock behövde utredas närmare, främst
hur accessnätet tekniskt och juridiskt skulle avgränsas.
Författarna påpekade att EU-kommissionen vid ett flertal fall refererat explicit till doktrinen
och på så sätt gett sin egen definition av begreppet (i tillämpningar av romfördragets förbud
mot missbruk av dominerande ställning; artikel 86).
349 Ds 1996:29. Bergendahl-Gerholm hade tidigare sysslat med telefrågor vid Riksrevisionsverket (som Avdelningsdirektör och
delansvarig för rapporten Samtrafik - Konkurrensförutsättningar på en omreglerad telemarknad 1993). Enligt Hultkrantz 1996 var
Bergendahl-Gerholm (1996) anställd vid Näringsdepartementet.
Lars Hultkrantz hade även han tidigare studerat ekonomiska frågor i telesystemet (se till exempel Hultkrantz 1993). Hultkrantz var
1996 professor i nationalekonomi vid Högskolan i Dalarna och Uppsala universitet. (med inriktning mot transport och turism).
Hade tidigare (1993) varit professor i nationalekonomi vid Umeå universitet.
350 Ds 1996:29, s. 152.
351 Ds 1996:29, s. 151-152.
352 Ds 1996:29, s. 152.