Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
90<br />
Analys 1988-1995<br />
Summering av huvudargumenten emot reformen (”kritikernas” svar på varför<br />
<strong>inte</strong> ett nätbolag skulle bildas), samt en kategorisering av aktörers<br />
ståndpunkter<br />
Vilka huvudsakliga förklaringsfaktorer låg alltså bakom besluten att <strong>inte</strong> organisera <strong>Telias</strong><br />
<strong>nätverksamhet</strong> i ett eller flera separata bolag ? I vanlig ordning finns inga entydiga och<br />
enkla förklaringar. Ska dock peka på några av de förhållandena jag bedömt viktigast. Först<br />
dock en kort kategorisering av huvudargumenten emot en uppdelning, samt<br />
nyckelaktörernas ståndpunkter.<br />
1. En strukturell förändring ansågs riskera ett redan framgångsrikt (effektivt) telesystem.<br />
Både avseende Televerkets egen tjänsteverksamhet och Televerkets dittills så<br />
framgångsrika samarbete med Ericsson.<br />
2. En utveckling mot tekniskt starkare koppling mellan nät och flöde (teletjänster)<br />
förväntades, vilket ansågs försvåra en uppdelning (och vice versa). I fokus för denna<br />
<strong>inte</strong>gration stod utvecklingen av så kallad <strong>inte</strong>lligent nätteknik, och den utvecklingens<br />
affärsmöjligheter för Televerket och dess kunder.<br />
3. Många alternativa nätägare förväntades etableras, vilket skulle reducera behovet av en<br />
delning. Dessa alternativ skulle också göra att nätbolaget <strong>inte</strong> fick tillräckligt stora<br />
intäkter för att investera i och utveckla nätet, med risk för behov av statligt stöd i<br />
glesbygd.<br />
4. Den tekniska utvecklingen av nätet ansågs också hotad på grund av att det nya<br />
nätbolaget <strong>inte</strong> skulle ha direktkontakt med slutkunderna och därför en sämre<br />
marknadskännedom.<br />
5. En vidareutredning av en uppdelning och ett genomförande därefter, skulle ha tagit<br />
ganska lång tid, och ansågs därför riskera att skapa en för telesystemet ogynnsam<br />
osäkerhet om aktörernas grundläggande arbets- och marknadsförutsättningar.<br />
”Icke-politiska” aktörers ståndpunkter:<br />
• Televerket var kort och gott mycket kraftiga motståndare till reformen.<br />
• Konkurrenten (den enda konkreta avseende fast anslutna teletjänster vid den här tiden)<br />
Industriförvaltnings AB Kinnevik samt dess dotterbolag Tele2 AB förespråkade aktivt ett<br />
genomförande av reformen.<br />
• Näringsfrihetsombudsmannen, Statens Pris- och konkurrensverk, Näringslivets<br />
telekommitté, Produktivitetsdelegationen, Riksdataförbundet, Riksrevisionsverket och<br />
statskontoret uttalade också behov av ett genomförande av reformen.<br />
De politiska partirepresentanternas ståndpunkter (de slutligt beslutsfattande aktörerna):<br />
• moderata samlingspartiet och folkpartiet var först positiva till en uppdelning (ja). Detta<br />
till dess de kom i regeringsställning under hösten 1991. Därefter är båda partiernas<br />
ståndpunkter oklara på grund av att ”summan av de fyra regeringspartiernas åsikter i<br />
ärendet” blev nekande (nej). Endera var folkpartister och moderater fortsatt positiva men<br />
kohandlade med de övriga regeringspartierna centern och/eller kristdemokraterna (samt<br />
kanske oppositionspartiet socialdemokraterna), eller så ändrade folkpartiet och/eller<br />
moderaterna åsikt (se ny demokrati nedan)<br />
• Socialdemokraterna var konsekvent negativa till en uppdelning. Noteras kan också att<br />
socialdemokraternas Birger Rosqvist var ordförande i Trafikutskottet under hela den<br />
aktuella perioden, alltså även under den borgerliga fyrpartiregeringens tid. Något som
Change language