Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

3 TEORIER OM INFRASYSTEMS DYNAMIK
I det här kapitlet vill jag orientera om den teori som ska tas till hjälp. De mest behjälpliga
”ordverktygen” har jag valt att fetmarkera. Teorierna har främst sin hemtillhörighet i
teknikhistoriska idéer om (dynamiska) egenskaper hos stora tekniska system, men delvis
även i ekonomers och juristers ordverkstäder.
Sociotekniskt betraktelsesätt
Jag vill börja med att rekommendera det sociotekniska betraktelsesätt som idag utgör
grunden för många teknikhistorikers sätt att förstå teknisk förändring. 39 Betraktelsesättet tar
sin utgångspunkt i det enkla - men inte desto mindre viktiga - faktumet att teknik och
samhälle går in i varandra. Teknik 40 och teknisk förändring (samt ickeförändring!) bör
förstås som en produkt av flera sorters kunskap: teknisk, ekonomisk, politisk, juridisk, etc.
Kunskap som i sin tur är en produkt av andra (nu och tidigare levande) människors
kunskaper. Tekniska konstruktioner är i den meningen alltså främst sociala och kulturella
konstruktioner. I betraktelsesättet ligger också att teknikförändringar påverkas av många
olika aktörer, och deras olika värderingar, normer, önskningar och resurser.
Stora tekniska system och infrasystem
En annan viktig utgångspunkt i uppsatsen utgör det systemorienterade betraktelsesättet.
Teknikhistoriska teorier om stora tekniska system i allmänhet har utvecklats under främst
1980- och 1990-talen. Stora tekniska system omfattar inte bara tekniska komponenter
(artefakter); utan också de aktörer som utvecklar, driver och använder systemen (personer
och organisationer), samt institutioner och institutionella regelverk som formar ramarna för
verksamheten. 41
Den amerikanske teknikhistorikern Thomas Parke Hughes från USA har starkt influerat
tankemönstren (gästprofessor vid KTH 1985-1989). 42 Hughes har identifierat
karakteristiska egenskaper, likheter och olikheter hos stora tekniska system och deras
förändringar över tiden. I Sverige har tankemönstren anammats och vidareutvecklats,
39
Det sociotekniska synsätttet kan sägas prägla forskningen och utbildningen vid Avdelningen för teknik- och vetenskapshistoria,
på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. De grundläggande motiven för forskningen vid avdelningen är att öka förståelsen av
de samhälleliga och idémässiga drivkrafterna till teknisk förändring, samt öka förståelsen av de sociala och kulturella
konsekvenser som teknisk förändring resulterar i. (Se exempelvis Avdelningens verksamhetsberättelse).
40
Begreppet teknik definieras (här och) av många som: ”människans metoder att tillfredsställa sina behov genom att använda
fysiska föremål”.
41
Summerton 1998, s. 22; Tysken Bernward Joerges har (1988) gett följande definition av stora tekniska system: ”sådana
komplexa och heterogena system av fysiska strukturer och komplexa maskinerier 1) vars materiella komponenter är integrerade
eller ‘kopplade’ över stora områden och över tiden, oberoende av deras specifika kulturella, politiska, ekonomiska och
organisatoriska utformning, och 2) stöder eller möjliggör funktionen hos ett stort antal andra tekniska system, vars organisationer
därigenom länkas samman” (citat ur Summerton 1998, s. 22).
42 Avdelningen för teknik och vetenskapshistoria, Verksamhetsberättelse 1995/1996, (Inledningen)
29