Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

38
Fortsatte med militära behov – Optiska och elektriska telegraftjänster (1794-)
Figur 4-1. Renoverat och utökat optiskt telegrafnät mellan
Landsort-Stockholm-Gävle-Åland 1808-1809. Renoverat och
utökat efter att ryska truppstyrkor anfallit Finland i februari
1808. I mars 1809 erövrades Åland, samtidigt som andra
trupper trängde norrifrån fram till Umeå. Högst påtagliga
militära behov drev den teletekniska utvecklingen framåt.
präglades också för första gången ordet Telegrafverket. 72
Den 1 november 1794 introducerades
den första tekniskt mer komplicerade
teletjänsten i Sverige - Den optiska
telegraftjänsten. 70 Detta cirka tre
månader efter att världens första
telegraftjänst hade invigts i Frankrike
(mellan Paris och Lille).
Systemansvariga blev militärens så
kallade Topografiska kår. Med hjälp
av semaforer (och 1600-
talsuppfinningen kikaren!)
förmedlades information längs linjer
som anlades från Stockholm till
Åland, från Göteborg till Marstrand,
från Malmö till Helsingborg och
mellan Blekinges kustbefästningar. 71
Den 1 maj 1837 fick allmänheten i
områdena tillgång till tjänsterna (det
var då första gången i världshistorien
som en statligt producerad teletjänst
öppnades för allmänheten). Samma år
I november 1853 startades ”nästa generation” av telegraftjänst, den elektriska. 73 Militära
och politiska motiv (statsmakternas kommunikationsbehov) stod fortfarande i förgrunden,
och chefen för den militär topografiska kåren och optiska telegrafverket, fick ansvaret för
systemuppbyggnaden. 74 Efter inledande statliga ekonomiska uppoffringar kom
70 Althin 1953, s.12., Tahvanainen 1994, s.7.
71 Bra böckers lexikon 1986, ”optisk”; Signalerna alstrades (enligt svensken Edelcrantz metod) med nio symmetriskt placerade
luckor (3 rader i 3 kolumner) uppfästa på stolpar. I viloläge stod luckorna osynligt horisontella, för att vid signalering resas i
vertikala lägen enligt signaltabeller. (Ibidem).
72 Althin 1953, s. 22-23; Telegrafverket hette enligt Althin tidigare Kongl. Telegraf Inrättningen (men byggdes av den militära
Topographiska Corpsen, Topografiska kåren). (Althin 1953, s. 23).
73 Kaijser 1994, s. 108; Redan 18 år tidigare hade professorn i astronomi vid Uppsala universitet, Gustav Svanberg, deltagit i en
föreläsningsserie i Göttingen med matematikgeniet Carl Friedrich Gauss, och där fått kunskap om den av Gauss (och Weber)
ytterligare två år tidigare (1833) konstruerade elektriska telegrafen. . Svanberg försökte förgäves vid hemkomsten bygga en
liknande anläggning mellan Uppsalas och Stockholms observatorier (hade problem med finansiering, praktiska hjälpmedel, samt
det stora avståndet). (Heimbürger 1938, s. 22).
74 Kaijser 1994, s. 112-113.