Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

More documents

Recommendations

Info

184 EU-historiken 1988-1997. Grönboken får (och bör kanske) ses som inledningen till något nytt i Europas (informationsförmedlings-)historia. … och global teleliberalisering Avtal inom WTO om globala frihandelsregler för internationell handel med tjänster trädde i kraft 1995 - Bihang med särskilda regler för teletjänster undertecknades den 15 februari 1997 Så en belysning av den ännu mer globala internationella teleliberaliseringen 1988-1997. Då främst inom FNs fackorgan World trade organisation (WTO), före 1995 (endast) General Agreement on Trade and Tariffs (GATT). 116 länder var (1993) bundna av Gattavtalet. Dock inte länder som Ryssland, Kina och de oljeproducerande OPEC-länderna (tar mig ändå friheten att använda ordet ”global” reglering …). Gattavtalet syftar till att få till stånd en friare världshandel; att så långt möjligt ta bort tullar och andra handelshinder. 1986 påbörjades den så kallade Uruguayrundan - omförhandlingen av det dåvarande GATT-avtalet. 492 Uruguayrundan avslutades 1994 och ledde både till att WTO bildades 1995 och att handel med tjänster för första gången reglerades på global nivå (ytterligare nya viktiga införlivanden var dessutom handel med jordbruksprodukter, och handel med immateriella produkter). 493 Tjänstehandeln reglerades i ett nytt ramavtal vid sidan av GATT, General agreement on trade in services, GATS. I rundan beslöt parterna att anta ett särskilt teleannex (tillägg) till ramavtalet om tjänstehandel. Frågor kring marknadstillträde och nationell likabehandling (i teleannexet) avgjordes inte under Uruguayrundan, utan förhandlingarna fortsatte kring dessa frågor. Den 15 februari 1997 undertecknade dock 69 (WTO-)stater teleannexet. Gäller dock alla stater som undertecknat GATS tror jag. Appendixet omfattar drygt tre A4-sidor och reglerar definitioner, transparens (att relevant information ska vara allmänt tillgänglig), ”Access to and use of Public Telecommunications Transport Networks and Services” 494 , teknisk samverkan, samt hur relationer med andra internationella organ (exempelvis ITU) och avtal bör hanteras. 492 Delavsnittet baserat på Ds 1996:38, s. 84 (om WTO), Från Riksdag & Departement, nr 39/1993, s. 8-9 (Nytt Gattavtal avgörande för världshandeln), Dagens Nyheter den 31 januari 1997, s. A16, och Internet, www.wto.org 493 Ett särskilt tjänstehandelsavtal GATS (General Agreement on Trade in Services) undertecknades. Immaterialproduktsavtalet heter Agreement on Trade-related Aspects of Intellectual property (TRIPS). Reglerar handel med upphovsrätter (copyrights), patent, varumärken, industriella designprodukter och affärshemligheter. 494 Internet 9901, http://www.wto.org, [Annex on telecommunications, punkt 5]
Ett antal länder fick dispenser till år 2003. 495 Annexet skulle ratificeras av medlemsstaterna före den 1 november 1997, för att träda i kraft den 1 januari 1998. Annexet kom dock inte att träda i kraft förrän en bit in på 1998 (vet inte exakt när). 496 Ett intressant försök till kvantifiering av Uruguayrundans betydelse gjordes 1993 av OECD. 497 Om Uruguayrundan skulle lyckas (vilket den ju sent om sider i stort sett gjorde) förväntades GATT-avtalet efter 10 år (ca 2003) ge globala välfärdsvinster i storleksordningen 270 miljarder dollar per år ! Kommerskollegium bedömde på motsvarande sätt att Sveriges välfärd skulle öka med cirka 80 miljarder kronor per år på grund av Uruguayrundans förväntade resultat (jämfört med ett tänkt nollalternativ). G7-länderna och EU-kommissionen beslutade i februari 1995 om gemensam policy kring frågor om informationsinfrastruktur Noteras kan också samarbetet mellan EU och G7-länderna (Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA; från och med 1997? ”G8-länderna” med Ryssland som ny deltagare). G7-länderna och EU-kommissionen beslutade i februari 1995, enligt propositionsförfattarna till den svenska IT-propositionen 1996, ”om en gemensam policy [kring IT-frågor och informationsinfrastruktur] och om pilotprojekt inom bl.a. standardisering, utbildning, elektronisk handel, biblioteksverksamhet samt hälso- och sjukvård.” 498 . Låt mig avsluta den internationella utblicken med en analys av hur svensk telepolitik påverkats av främst utvecklingen inom EU. 495 Däribland Polen och ett flertal andra europeiska ”öststatsländer”. 496 Det eftersom cirka 20 länder inte blev klara med sina nationella beslut i tid (november 1997), framför allt länder i Latinamerika. USA ville att länder som Brasilien och Argentina formellt band sig innan annexet skulle träda i kraft. (Källa Dagens Nyheter den 31 januari 1997, s. A16). 497 Från Riksdag & Departement, nr. 39/1993, s. 8-9. OECD = Organisation for economic co-operation and development 498 Prop. 1995/96:125, kapitel 3.2 185
Page 2 and 3:
VARFÖR AVSKILJDES INTE TELIAS NÄT
Page 4 and 5:
2 SYSTEMTRANSFORMERANDE TEKNISKA F
Page 6 and 7:
4 UTREDNINGAR INITIERADE AV REGERIN
Page 8 and 9:
6 Argumentet om betydelsen av teles
Page 10 and 11:
8 Sidan avsiktligt tom
Page 12 and 13:
10 1988 var också årtalet för en
Page 14 and 15:
12 Metod och avgränsningar Min met
Page 16 and 17:
14 Källor och källvärdering Figu
Page 18 and 19:
16 uppdelning. 9 Arbetet syftade do
Page 20 and 21:
18 Figur 1-3. Den reala tillväxten
Page 22 and 23:
20 I november 1998 efterlyste tidni
Page 24 and 25:
22 Sidan avsiktligt tom
Page 26 and 27:
24 Televerksamhet är ett bredare b
Page 28 and 29:
26 Den andra viktiga institutionell
Page 30 and 31:
28 Då detta är sagt, tillåter ja
Page 32 and 33:
30 kanske främst av Arne Kaijser.
Page 34 and 35:
32 etc. 52 Telesystemets systemvari
Page 36 and 37:
34 doktrinen om nödvändiga facili
Page 38 and 39:
36 Mera dynamiska egenskaper - Flas
Page 40 and 41:
38 Fortsatte med militära behov -
Page 42 and 43:
40 (som grundats 1876) att framgån
Page 44 and 45:
42 statliga budgetreform som 1911 g
Page 46 and 47:
44 kom dock att ta längre tid än
Page 48 and 49:
46 1986 beslutade Televerket och re
Page 50 and 51:
48 I takt med att transmissionskapa
Page 52 and 53:
50 Teknisk utveckling ökade kapaci
Page 54 and 55:
52 Under 1980-talet skulle permanen
Page 56 and 57:
54 börja gälla 1 juli 1993), stä
Page 58 and 59:
56 1997 i appendix). I samma beslut
Page 60 and 61:
58 både utrustningar och teletjän
Page 62 and 63:
60 perioden 1977-1987 för ”Uppl
Page 64 and 65:
62 1981 bytte Företagstelefon AB n
Page 66 and 67:
64 Telia ökade under 1994-1997 sin
Page 68 and 69:
66 Tele2 började erbjuda Internett
Page 70 and 71:
68 I december 1989 hade Comvik Skyp
Page 72 and 73:
70 Källa: Stelacon 1998, s.7, s.36
Page 74 and 75:
72 att deras lösning helt var en p
Page 76 and 77:
74 Genom en ökad konkurrens skulle
Page 78 and 79:
76 Men ingen nätavskiljande reform
Page 80 and 81:
78 vad det kostar. Blir dyrt för m
Page 82 and 83:
80 kom nämligen i sitt beslut den
Page 84 and 85:
82 [---] Vi skall inte göra samma
Page 86 and 87:
84 skulle få de konsekvenser som e
Page 88 and 89:
86 i) ”Den tekniska utvecklingen
Page 90:
88 tillståndsreglering för infras
Page 93 and 94:
förmodligen ökade inflytandet. 26
Page 95 and 96:
Figur 5-2. Televerkets största tel
Page 97 and 98:
adjungerad professor vid Handelshö
Page 99 and 100:
senaten och representanthuset, om d
Page 101 and 102:
• Det svenska elsystemet betrakta
Page 103 and 104:
konkurrens förvisso nått längre
Page 105 and 106:
Figur 5-3. Översiktlig bild från
Page 107 and 108:
Ytterligare ett relevant förhålla
Page 109 and 110:
Figur 5-8. Morgondagens telenät en
Page 111 and 112:
Figur 5-10. Telias organisation eft
Page 113 and 114:
ehövdes för förväntat mycket st
Page 115 and 116:
Glasfiberteknik började introducer
Page 117 and 118:
transportnät för teletrafiken. Yt
Page 119 and 120:
assymetriska åtgärder ? Det vill
Page 121 and 122:
samtrafikpriser, som då blev beroe
Page 123 and 124:
enligt en artikel i Telias tekniska
Page 125 and 126:
Förslag och utredningar om att ska
Page 127 and 128:
Författarna gjorde i rapporten en
Page 129 and 130:
1. Separat ekonomisk redovisning, m
Page 131 and 132:
Många remissinstanser ville ha ett
Page 133 and 134:
att dominera så starkt att knappt
Page 135 and 136: Många var också osäkra (oktober
Page 137 and 138: Noteras kan att Telia var aktiv med
Page 139 and 140: operatörer måste ges likvärdig t
Page 141 and 142: en centerpartist och en kristdemokr
Page 143 and 144: I det första steget borde ytterlig
Page 145 and 146: För bildandet av ett accessnätsbo
Page 147 and 148: Den socialdemokratiska regeringen n
Page 149 and 150: Det förefaller för mig (utan att
Page 151 and 152: ”Det finns ju de som har talat om
Page 153 and 154: element. Vattenfall gjorde utländs
Page 155 and 156: anläggning av nya parallella ”ha
Page 157 and 158: 1988-1995: Systemtrögheten mycket
Page 159 and 160: åtskillnad mellan nät och tjänst
Page 161 and 162: Bra eller dåligt att inget separat
Page 163 and 164: Fölster, Stefan, Del I: Systemskif
Page 165 and 166: Stråth, Bo, Folkhemmet mot Europa:
Page 167 and 168: Utredningar initierade av regeringe
Page 169 and 170: s. 73: Bilden till vänster [”Sto
Page 171 and 172: Telepolitikens inriktning: − ”S
Page 173 and 174: … tillät tredjepartstrafik … I
Page 175 and 176: 2 § Bestämmelserna i lagen syftar
Page 177 and 178: Inom den Europeiska Unionen (EU) ha
Page 179 and 180: ”Målen för en nationell IT-stra
Page 181 and 182: En schematisk bild av grundtanken i
Page 183 and 184: stadium’ betraktas som viktiga f
Page 185: konkretiserades i Bangemanngruppens
Page 189 and 190: Med telepolitiskt handlingsutrymme
show all

Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?