Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

More documents

Recommendations

Info

152 ”Jag [Kenneth Attefors] har fått många brev och telefonsamtal, och jag har haft många möten med folk som är insatta i branschen. Samtliga, inkl. facket på Televerket, är väldigt positivt inställda till att Televerket skall bli ett aktiebolag. Jag skall inte orda mer om detta. Som sagt var tillstyrker vi det hela. Det är synd att Socialdemokraterna har ändrat sig i frågan och inte längre vill att Televerket skall bli ett aktiebolag. Göran Persson har tydligen fått hela den socialdemokratiska gruppen att ändra sig. Göran Persson tycker inte att Televerket skall bolagiseras, eftersom han är rädd för att det skall privatiseras. Den farhågan är visserligen befogad, men den faran kommer nog inte att föreligga förrän om fyra – fem år.” 435 ”Regeringens bedömning är att det så småningom kommer att utvecklas konkurrens på accessnätet” 436 – Hm …? Innan jag avslutar analysdelen vill jag belysa och resonera lite kring regeringens bedömning att ny teknik så småningom skulle skapa förutsättningar för en väl fungerande konkurrens om kundanslutningar. Som regeringen uttryckte det: att det så småningom kommer att utvecklas konkurrens på accessnätet. Bedömningen har förekommit i statliga utredningar och beslut, som argument emot att bilda ett nätbolag, sedan åtminstone 1991. Jag tycker argumentets logik känns lätt diffus. Väljer att i punktform försöka nysta lite i det diffusa, samt belysa några frågeställningar. • Grundtanken bakom argumenteringen bör vad jag förstår ha varit att ny teknik skulle onödiggöra en strukturell delning av Telia. Alla producenter av teletjänster skulle ändå inom en (tillräckligt) nära framtid tillräckligt enkelt kunna nå nya kunder vid sidan om Telias accessnät. • Hur många alternativa anslutningsnät skulle behövas innan konkurrensen skulle kunna betraktas som väl fungerande ? Tänktes konkurrensmiljön bli tillräckligt bra om två till tre alternativa fasta anslutningsvägar skulle etableras ? Det vill säga om kunderna skulle kunna nå försäljare av teletjänster via exempelvis: (1) Telias accessnät, (2) radiolänkanslutning ägd av exempelvis Tele2, samt (3) en ny ledning ägd av exempelvis kommunen ? Skulle inte behoven av konkurrensneutrala tillträdesmetoder även till de nya (kundspecifika) anslutningsnäten vara stora ? • Hur har ställningstagandet påverkat den accesstekniska utvecklingen ? Trafikutskottets majoritet bedömde i april 1997 att ett avskiljande skulle skapa ”avgränsningsproblem och […] oklarhet om hur förutsättningarna för en fortsatt utveckling och modernisering av accessnätet kan tryggas. Enligt Utskottets mening finns därmed en betydande risk för att den tekniska utvecklingen skulle hämmas eller att tjänsterna för abonnenterna skulle fördyras.” 437 Är det inte rimligt att det tvärt om har fått (eller får) konsekvensen att 435 Prot. 1992/93:124, 18§, Anf. 219 Kenneth Attefors (nyd), (min hakmarkering). 436 Prop. 1996/97:61, s. 65. 437 Bet. 1996/97:TU5, s. 16.
anläggning av nya parallella ”halvbreda” anslutningsnät (läs: radioteknik), främja(t)s på bekostnad av vidareutveckling av befintligt accessnät (läs: xDSL och fiberteknik) ? Alltså: Mindre homogen systemkultur 1997 – Beslutet var ett politiskt ställningstagande utan betydande påverkan av yttre influenser För att runda av analysavsnittet vill jag återigen betona att kulturen i hela telesystemet 1996 och 1997 var betydligt mindre homogen än fem år tidigare. Systemtrögheten, som orsak, var nu enligt min bedömning framför allt av rent politiskt kulturell art. Det politiska beslutet fattades utan betydande påverkan av yttre influenser. Så långt analys av perioden 1996 och 1997. 153
Page 2 and 3:
VARFÖR AVSKILJDES INTE TELIAS NÄT
Page 4 and 5:
2 SYSTEMTRANSFORMERANDE TEKNISKA F
Page 6 and 7:
4 UTREDNINGAR INITIERADE AV REGERIN
Page 8 and 9:
6 Argumentet om betydelsen av teles
Page 10 and 11:
8 Sidan avsiktligt tom
Page 12 and 13:
10 1988 var också årtalet för en
Page 14 and 15:
12 Metod och avgränsningar Min met
Page 16 and 17:
14 Källor och källvärdering Figu
Page 18 and 19:
16 uppdelning. 9 Arbetet syftade do
Page 20 and 21:
18 Figur 1-3. Den reala tillväxten
Page 22 and 23:
20 I november 1998 efterlyste tidni
Page 24 and 25:
22 Sidan avsiktligt tom
Page 26 and 27:
24 Televerksamhet är ett bredare b
Page 28 and 29:
26 Den andra viktiga institutionell
Page 30 and 31:
28 Då detta är sagt, tillåter ja
Page 32 and 33:
30 kanske främst av Arne Kaijser.
Page 34 and 35:
32 etc. 52 Telesystemets systemvari
Page 36 and 37:
34 doktrinen om nödvändiga facili
Page 38 and 39:
36 Mera dynamiska egenskaper - Flas
Page 40 and 41:
38 Fortsatte med militära behov -
Page 42 and 43:
40 (som grundats 1876) att framgån
Page 44 and 45:
42 statliga budgetreform som 1911 g
Page 46 and 47:
44 kom dock att ta längre tid än
Page 48 and 49:
46 1986 beslutade Televerket och re
Page 50 and 51:
48 I takt med att transmissionskapa
Page 52 and 53:
50 Teknisk utveckling ökade kapaci
Page 54 and 55:
52 Under 1980-talet skulle permanen
Page 56 and 57:
54 börja gälla 1 juli 1993), stä
Page 58 and 59:
56 1997 i appendix). I samma beslut
Page 60 and 61:
58 både utrustningar och teletjän
Page 62 and 63:
60 perioden 1977-1987 för ”Uppl
Page 64 and 65:
62 1981 bytte Företagstelefon AB n
Page 66 and 67:
64 Telia ökade under 1994-1997 sin
Page 68 and 69:
66 Tele2 började erbjuda Internett
Page 70 and 71:
68 I december 1989 hade Comvik Skyp
Page 72 and 73:
70 Källa: Stelacon 1998, s.7, s.36
Page 74 and 75:
72 att deras lösning helt var en p
Page 76 and 77:
74 Genom en ökad konkurrens skulle
Page 78 and 79:
76 Men ingen nätavskiljande reform
Page 80 and 81:
78 vad det kostar. Blir dyrt för m
Page 82 and 83:
80 kom nämligen i sitt beslut den
Page 84 and 85:
82 [---] Vi skall inte göra samma
Page 86 and 87:
84 skulle få de konsekvenser som e
Page 88 and 89:
86 i) ”Den tekniska utvecklingen
Page 90:
88 tillståndsreglering för infras
Page 93 and 94:
förmodligen ökade inflytandet. 26
Page 95 and 96:
Figur 5-2. Televerkets största tel
Page 97 and 98:
adjungerad professor vid Handelshö
Page 99 and 100:
senaten och representanthuset, om d
Page 101 and 102:
• Det svenska elsystemet betrakta
Page 103 and 104: konkurrens förvisso nått längre
Page 105 and 106: Figur 5-3. Översiktlig bild från
Page 107 and 108: Ytterligare ett relevant förhålla
Page 109 and 110: Figur 5-8. Morgondagens telenät en
Page 111 and 112: Figur 5-10. Telias organisation eft
Page 113 and 114: ehövdes för förväntat mycket st
Page 115 and 116: Glasfiberteknik började introducer
Page 117 and 118: transportnät för teletrafiken. Yt
Page 119 and 120: assymetriska åtgärder ? Det vill
Page 121 and 122: samtrafikpriser, som då blev beroe
Page 123 and 124: enligt en artikel i Telias tekniska
Page 125 and 126: Förslag och utredningar om att ska
Page 127 and 128: Författarna gjorde i rapporten en
Page 129 and 130: 1. Separat ekonomisk redovisning, m
Page 131 and 132: Många remissinstanser ville ha ett
Page 133 and 134: att dominera så starkt att knappt
Page 135 and 136: Många var också osäkra (oktober
Page 137 and 138: Noteras kan att Telia var aktiv med
Page 139 and 140: operatörer måste ges likvärdig t
Page 141 and 142: en centerpartist och en kristdemokr
Page 143 and 144: I det första steget borde ytterlig
Page 145 and 146: För bildandet av ett accessnätsbo
Page 147 and 148: Den socialdemokratiska regeringen n
Page 149 and 150: Det förefaller för mig (utan att
Page 151 and 152: ”Det finns ju de som har talat om
Page 153: element. Vattenfall gjorde utländs
Page 157 and 158: 1988-1995: Systemtrögheten mycket
Page 159 and 160: åtskillnad mellan nät och tjänst
Page 161 and 162: Bra eller dåligt att inget separat
Page 163 and 164: Fölster, Stefan, Del I: Systemskif
Page 165 and 166: Stråth, Bo, Folkhemmet mot Europa:
Page 167 and 168: Utredningar initierade av regeringe
Page 169 and 170: s. 73: Bilden till vänster [”Sto
Page 171 and 172: Telepolitikens inriktning: − ”S
Page 173 and 174: … tillät tredjepartstrafik … I
Page 175 and 176: 2 § Bestämmelserna i lagen syftar
Page 177 and 178: Inom den Europeiska Unionen (EU) ha
Page 179 and 180: ”Målen för en nationell IT-stra
Page 181 and 182: En schematisk bild av grundtanken i
Page 183 and 184: stadium’ betraktas som viktiga f
Page 185 and 186: konkretiserades i Bangemanngruppens
Page 187 and 188: Ett antal länder fick dispenser ti
Page 189 and 190: Med telepolitiskt handlingsutrymme
show all

Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?