Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

Kabelvision). Framför allt Kinneviksgruppen utnyttjar andra alternativ än Televerkets
nät.
Kinnevikgruppen inkl samarbetspartners är vertikalt integrerad, d v s innefattar ett
antal samverkande bolag inom och utom Sverige, som täcker hela kedjan internationell
resp nationell långdistanstrafik samt mobiltelefoni. Storleksmässigt är denna
Kinneviksgrupp jämbördig med Televerket.
Televerkets nät kan inte ses som ett monopol, jämställt med järnvägar och stamnät för
el. I så fall vore Kinneviksgruppens egen verksamhet inom och utom Sverige en
omöjlighet. Antingen är det monopol eller inte. Högertrafik och vänstertrafik kan inte
existera samtidigt.” 226
Hagström avslutade med konstaterandet att:
genomförandet av Kinneviks förslag ”skulle innebära en nationell särlösning, som om
den alls vore praktiskt genomförbar, skulle kräva flera års omfattande utredningsarbete
samt en mycket långdragen genomförandeprocess. Det är fråga om ett rörligt mål där
förutsättningarna ständigt ändras vad gäller såväl teknik som marknad. Att till detta
också lägga en mångårig osäkerhet beträffande grundläggande arbetsförutsättningar
vore inte till gagn för någon på marknaden. Näringslivets konkurrenskraft skulle
påverkas negativt jämfört med andra länder.” 227
Televerket betraktade alltså reformförslaget som – med teknikhistorikern Thomas Hughes
språkbruk – en flaskhals (reverse sailent) för vidareutvecklingen av telesystemet. I dagens
backspegel kan, som jag vidareutvecklar i analysdelen, nog konstateras att Televerkets
häftiga reaktion – väl speglar det faktum att Televerket hade att tampas med en än mer
genuint strukturell flaskhals. Nämligen de tidigare beskrivna systemtransformerande
tekniska förändringarnas ekonomiska konsekvenser. Det ökade affärsutrymmet för nya
aktörer att ta över allt större delar av vidareförädling och differentiering av tjänsteutbudet.
Ett sätt att bibehålla inflytandet över vidareutvecklingen av telesystemet, i övertygelsen att
det var det effektivaste sättet, var att tekniskt differentiera och vidareutveckla tjänsteutbudet
inuti Televerkets nät och inuti Televerkets organisation, och i så liten grad som möjligt
utanför Televerkets nät och utanför Televerkets organisation.
Utskottsmajoriteten i riksdagens Trafikutskott följde Televerkets
rekommendationer
Den 18 april 1991 höll Kinnevik en presskonferens där man deklarerade att ”Sverige får ett
nytt televerk”. 228 Då lanserades namnbytet till Tele2 AB. Det gynnade dock inte Tele2s
ärende i riksdagen (om någon sådan avsikt fanns). Majoriteten i riksdagens Trafikutskott
226 Televerket (910405), bilaga s. 2
227 Televerket (910405), s. 5
228 Televerket (910418)
79