Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

finansministern Feldts och hela regeringens avgång i februari, samt ökad debatt under
resten av året). 211
I oktober 1990 aviserade regeringen i en skrivelse till riksdagen samt i en ekonomisk-
politisk proposition att konkurrenspolitiken skulle förstärkas. 212 I finansplanen en tid senare
motiverades det:
”Konkurrensförhållandena spelar en avgörande roll för möjligheterna att varaktigt få
till stånd en långsammare prisökningstakt. Konkurrens stimulerar bättre användning av
ekonomins resurser och stärker det svenska näringslivets förmåga att långsiktigt hävda
sig på internationella marknader. Samtidigt pressar en ökad konkurrens priser och
breddar utbud.[---]
Konkurrenslagstiftningen måste förstärkas, samtidigt som handelshinder avskaffas och
avregleringsarbetet fullföljs.[---]
Konkurrensen skall främjas genom att infrastrukturen görs tillgänglig för fler
producenter. Naturliga monopol bör ägas av staten. Uppdelningen av statens järnvägar
på ett banverk och en affärsdrivande del är ett första steg i denna riktning på
järnvägsområdet. Förändringar i enlighet med denna princip avses bli genomförda
också inom elförsörjningen.” 213
Skulle kanske också en konkurrensfrämjande uppdelning av Televerket aktualiseras, enligt
samma princip som i järnvägssystemet och elsystemet ?
211 Förklarande faktorer till omsvängningen 1990 var förmodligen bland annat: (1) en regeringsombildning i januari 1990 (Rune
Molins byte förhandlingsposition från LO till regeringen som ny industriminister, vilket underlättade senare samtal mellan
regeringen och LO. Förmodligen hade detta betydelse för genomförandet av elsystemets reform, för vilken Molin blev ansvarig
minister), (2) finansministern Kjell-Olof Feldts och kort därefter (3) hela regeringens avgång i februari månad (vilket (4) satte
strålkastarna på ”Eklunds” strukturella problem), (5) mera debatt (de genomsnittliga lönekostnaderna hade till exempel ökat cirka
30 procent på tre år nästan utan tillväxt) vilket (6) konkretiserades ytterligare efter socialdemokraternas partikongress i september
(Se Feldt 1991, avsnitt VII [oktober 1989-februari 1990], Kaijser 1994, s. 218, Hadenius 1995, s. 203-217, Kask 1996, s. 59, 60,
kap. 6, Fölster 1993, s. 11-12).
212 Skr. 1990/91:50 samt Prop. 1990/91:39
213 Prop. 1990/91:100, bilaga 1, s.21-22 (avsnitt 4.4 Konkurrenspolitiken).
75