Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1 INLEDNING - EN UPPSATS OM SAMHÄLLETS PÅVERKAN PÅ<br />
SVERIGES INFRASTRUKTURSYSTEM FÖR<br />
TELEKOMMUNIKATIONER 1988-1997<br />
Det här är en berättelse om några av de institutionella förändringar som genomförts, och<br />
<strong>inte</strong> genomförts, i Sverige 1988-1997 inom ett av samhällets mest centrala tekniska<br />
underbyggnader - infrastruktursystemet för telekommunikationer (telesystemet).<br />
Någon har sagt att information idag är det värdeskapande fundamentet i samhället, likt<br />
gångna tiders fysiska arbete eller reala eller finansiella kapital. Oavsett jämförelsens<br />
relevans, känner många med mig en obestridlig övertygelse om att informationstekniken<br />
och dess förändringar, rätt använda kan få svåröverdrivet positiva konsekvenser för<br />
framtidens samhälle. Mot bakgrund av konsekvensernas potential, blir de ”omvända”<br />
orsaksförhållandena extra intressanta: Hur påverkar olika delar av samhället de<br />
informationstekniska förändringarna ?<br />
Med den här uppsatsen vill jag försöka belysa och analysera just hur samhälleliga<br />
drivkrafter, med tonvikt på politiska, ekonomiska och tekniska, har påverkat Sveriges<br />
infrastruktursystem för telekommunikationer under tioårsperioden 1988-1997. Fokus riktas<br />
mot statsmakternas påverkan på konkurrensvillkoren för handeln med<br />
telekommunikationstjänster.<br />
Syfte och frågeställningar<br />
Från 1920-talet och fram till 1970-talet förekom i stort sett inga politiska skiljaktigheter om<br />
utvecklingen av det svenska telesystemet. Ansvaret låg i praktiken hos de högsta<br />
tjänstemännen inom Televerket. Under 1980-talet aktualiserades dock frågan om statens<br />
roll. En teknisk och ekonomisk förändring hade gynnat mångfald och konkurrens, vilket i<br />
sin tur hade krävt politiska ställningstaganden. Då riksdagen 1988 för första gången<br />
fastslog statens telepolitiska mål och inriktningar, bestämdes att statsmakterna skulle främja<br />
konkurrensutvecklingen för handeln med teletjänster. En konkurrensinriktning som sedan<br />
dess varit politiskt brett förankrad, och från 1993 också lagfäst i den nystiftade telelagen.<br />
9
Change language