Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
senaten och representanthuset, om den som han kallade ”svenska modellens” fördelar<br />
(alltså både horisontell och vertikal <strong>inte</strong>gration). Detta i den konkurrensrättsliga process<br />
som ledde fram till att AT&T, då världens största företag med över en miljon anställda(!),<br />
delades 1984. 284<br />
Det jag vill belysa är Larssons övertygelse om fördelarna med verkets både horisontella och<br />
vertikala <strong>inte</strong>gration (en sammanhållen televerkskoncern med bred verksamhet). Detta för<br />
hans position som inflytelserik systembyggare under tiden strax före delningsärendets tid.<br />
Som jag belyser nedan förs kulturen vidare av inflytelserika systembyggare i riksdagens<br />
Trafikutskott.<br />
Med all respekt för Larssons rutin, insatser och kunskaper, samt med passusen ”om jag<br />
förstått honom rätt”, undrar jag ändå om <strong>inte</strong> han gjorde en felbedömning i jämförelsen<br />
mellan Sverige och USA. Telesystemet i USA har vad jag förstår <strong>inte</strong> utvecklats mindre<br />
effektivt under 1990-talet än vad Sveriges telesystem har. Snarare tvärtom.<br />
Det förtar ändå <strong>inte</strong> Larssons briljans som systembyggare. Det vill säga hans utsökta<br />
förmåga att, i teknikhistorikern Thomas Hughes mening, på ett entreprenörsliknande sätt<br />
och utifrån en vision om systemets framtid, kontinuerligt ha säkrat så mycket kontroll över<br />
systemets utveckling som möjligt. Till dags datum kan ju konstateras att Televerkets/<strong>Telias</strong><br />
bibehållna både horisontella och vertikala organisation, förmått säkra avsevärd kontroll<br />
över det svenska telesystemets utveckling.<br />
… och den politiske systembyggaren, Trafikutskottsordföranden 1987-1993<br />
Birger Rosqvist, med 21 år i riksdagens Trafikutskott och 11 år i Televerkets<br />
styrelse<br />
Den fjärde systembyggaren, socialdemokraten Birger Rosqvist, utgjorde en länk mellan<br />
systembyggarna i Televerkets ledning och systembyggarna i riksdagen. Förre sjökaptenen<br />
och lotsen Rosqvist var invald i Sveriges riksdag allt sedan 1969 (avled i januari 1993). 285 I<br />
drygt 21 år, från 1971 till 1993, var Rosqvist ledamot i Trafikutskottet. De sista sex åren<br />
som ordförande i utskottet. Som tidigare belysts var han alltså ordförande även under den<br />
borgerliga fyrpartiregeringens och ”delningsärendets” tid. Han var också under drygt elva<br />
år ledamot i Televerkets styrelse (1981-1993). Alltså en systembyggare med mycket stort<br />
telepolitiskt inflytande.<br />
284 Fredriksson 1990, s. 13-14<br />
285 Delavsnittet baserat på information ur riksdagens databas Rixlex (via Internet, www.riksdagen.se), samt utdrag ur böckerna<br />
Riksdagens ledamöter<br />
97
Change language