Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Noteras kan att Telia var aktiv medlem i Sveriges Industriförbund (som i sin tur alltså var<br />
medlem i NTK). <strong>Telias</strong> koncernchef satt i Industriförbundets styrelse (cirka 70 personer)<br />
och arbetsutskott (drygt 20 personer). 383 Fem år tidigare hade ju direkta kopplingar mellan<br />
Televerkets styrelse och Industriförbundets styrelse haft viss betydelse i delningsärendet<br />
(Industriförbundets styrelseordförande satt då i Televerkets styrelse, vilket<br />
generaldirektören bedömde som mycket betydelsefullt, se sidan 77). Noteras kan i<br />
sammanhanget att Tele2 AB lämnade Industriförbundet 1997 (vet ej varför). 384<br />
Statskontoret tog ingen särskild ställning i accessnätsfrågan (för mig förvånande; var inför<br />
bolagiseringen av Televerket stor vän av strukturella förändringar). Faktum var att<br />
promemorians resonemang om bildande av ett accessnätsbolag <strong>inte</strong> kommenterades över<br />
huvud taget. Remissförfattaren betonade dock svårigheterna i att fastställa ”konfliktfria”<br />
kostnadsbaserade prismodeller för samtrafik. Detta på grund av godtycket i värderingar av<br />
existerande kapitalutrustning (med litet alternativanvändningsvärde), samt godtycket i<br />
fördelningen av de stora underhållskostnaderna (som var fasta i förhållande till<br />
trafikvolymen).<br />
Telenordia AB, som under remisstiden började etableras som en betydande konkurrent till<br />
både Telia AB och Tele2 AB (med åtföljande samtrafikkonflikter!), betonade starkt<br />
behovet av konkurrensfrämjande åtgärder (i ett av de absolut längsta remissvaren). Främst<br />
avseende just tillträdet till accessnätet.<br />
”I Departementspromemorian anges att den nuvarande tonvikten på reglering av<br />
tjänster eventuellt kan komma att behöva ersättas med en tonvikt på reglering av<br />
tillhandahållande av infrastruktur. Det anges att beredskap bör finnas för att i en<br />
framtida situation säkerställa att konkurrerande operatörer har en icke-diskriminerande<br />
tillgång till den nödvändiga facilitet som infrastrukturen kommer att utgöra.<br />
Denna ’framtida’ situation är redan här. Det är regering och riksdag som genom en<br />
reviderad telereglering måste åstadkomma detta. För att åstadkomma en fungerande<br />
telemarknad måste nya operatörer ges tillgång till de ’monopolresurser’ (i första hand<br />
accessnätet) som Telia ärvt på icke-diskriminerande, objektiva och transparenta villkor<br />
redan idag.” 385<br />
Dock förespråkades faktiskt <strong>inte</strong> explicit bildande av ett separat accessnätsbolag. Det<br />
förefaller som om Telenordia uppfattade departementspromemorians förslag (att endast<br />
kräva ekonomisk särredovisning av accessnätet) som i princip oåterkalleligt:<br />
”I ESO-rapporten ’Nästa steg i telepolitiken’ (Ds 1996:29) uttalas viss tveksamhet inför<br />
möjligheten att åstadkomma en effektiv konkurrens utan att skilja ut accessnätet och låta<br />
detta hanteras av en separat enhet.<br />
383 Telefon<strong>inte</strong>rvju 990322 med Lars Joakim Lundqvist, Industriförbundet [Arbetade med medlemsregister, - kontakter]<br />
384 Enligt Lars Joakim Lundqvist, Industriförbundet, [Telefon<strong>inte</strong>rvju 990322]. Tele 2 AB var <strong>inte</strong> medlem i IT-företagen<br />
(branförening ansluten till Industriförbundet). Tele 2 AB hade ändå, på annat sätt, varit medlemsföretag i Industriförbundet fram<br />
till 1997.<br />
385 K96/2437/1, nr. 57 [Telenordia AB], s. 14.<br />
135