Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

136
Med Departementspromemorians utgångspunkt att något särskiljande av accessnätet
inte skall ske, fordras en långgående reglering och tämligen omfattande
myndighetsresurser för att, så långt det är praktiskt möjligt, åstadkomma en balans vad
gäller tillgång till accessnätet att dess abonnenter får tillgång till ett konkurrensutsatt
utbud av teletjänster” 386
Under rubriken Konkurrensregleringens inriktning: Reglering eller strukturella åtgärder?:
”Då en separering av accessnätet anses ha vissa negativa effekter anser Telenordia att
det är nödvändigt att åstadkomma lika tillgång till slutkonsumenterna genom
långtgående och effektiv reglering av prissättning och redovisningsseparation.” 387
Telenordia accepterade alltså promemoriaförfattarnas bedömning av (vikten av) de negativa
konsekvenserna om ett accessnätsbolag skulle bildas. Till skillnad från till exempel Tele2,
Konkurrensverket, KFB och Enator Dotcom.
En annan potentiellt betydande konkurrent, Telecom Finland AB (senare Sonera AB),
inkom inte ens med ett remissvar. Anledningen uppgavs vid nyfiken telefonkontakt vara att
intresseorganisationen Svenska IT-företagens Organisation förde deras talan. 388
Svenska IT-företagens Organisation, SITO (från 1 juni 1997 IT-företagen), är likt
Näringslivets telekommitté, en stor och gammal medlemsorganisation i telesystemet. SITO
bildades redan den 3 maj 1937 (under namnet Kontorsmaskinhandlarnas förening, senare
Leverantörsföreningen Kontor och Data, och från juni 1997 alltså IT-företagen). SITO
organiserade 1997 drygt 400 medlemsföretag som utvecklade, tillverkade och sålde IT-
varor och IT-tjänster. Däribland de flesta teleoperatörerna (Telia AB invaldes 1993?). 389
SITO skulle bland annat företräda medlemmarna ”inför myndigheter, andra
organisationer, och alla andra i branschens omvärld” 390 . Ett särskilt teleråd bevakade
telepolitiken.
Även om SITO hade en betydligt större resursbas än NTK, märks samma tendens till
”urvattning” i argumentation. SITOs fyrasidiga remissvar var i alla fall i mitt tycke ett
tämligen neutralt formulerat, och förvånansvärt kort, svar.
SITO konstaterade att det inte fanns någon möjlighet att fastställa en sann kostnad för
produktion av en viss teletjänst. SITO menade att utrymmet för olika bedömningar skulle
användas för att sätta låga samtrafikpriser, för att på så sätt stimulera konkurrensen. De tog
inte explicit ställning för bildande av ett accessnätsbolag, utan betonade bara att ”samtliga
386
K96/2437/1, nr. 57 [Telenordia AB], s. 7.
387
K96/2437/1, nr. 57 [Telenordia AB], s. 18.
388
Pratade i två omgångar med VD Sven Uthorns sekreterare. Hon kontrollerade med Uthorn, som uppgav att deras
medlemsorganisation förde Telecom Finlands talan.
389
Internet 980215, http://www.sito.se
390
Internet 980215, http://www.sito.se/infolkd/infosito.htm