Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
”Det finns ju de som har talat om börsintroduktion. Jag är väl <strong>inte</strong> så där jätteförtjust i<br />
börsintroduktion men man ska <strong>inte</strong> utesluta någonting. Det vore fel att dogmatiskt säga<br />
aldrig i livet” 423 .<br />
Under 1996 och 1997 (senare halvan av mandatperioden) kom olika signaler från<br />
Kommunikationsministern i börsintroduktionsfrågan. 424 Våren 1997 deklarerade dock<br />
ministern att hon <strong>inte</strong> längre såg något ideologiskt hinder för privatisering av Telia. 425<br />
Uusmann bedömde att en börsintroduktion skulle kunna vara möjlig under våren 1998, men<br />
att det troligare skulle dröja till våren 1999 (då ju avtalet om fusion och<br />
börsintroduktionsplan också kom att undertecknas !).<br />
Kanske resonerade Kommunikationsministern, medlemmar i <strong>Telias</strong> styrelse, och andra<br />
nyckelaktörer, ungefär som chefen för finansanalysföretaget Carnegies Avdelning för<br />
företagsaffärer, Anders Hultin, i Dagens Nyheter den 11 januari 1997:<br />
”Värdet på teleoperatörer har sjunkit över hela världen de senaste åren. Men trenden<br />
kan vända mycket snabbt där de bolag som lyckas anpassa sig till det nya,<br />
konkurrensutsatta klimatet blir vinnare. Telia är på väg att förvandlas till ett sådant<br />
vinnarbolag” 426<br />
Carnegie hade i februari 1995 värderat Telia till 55 miljarder kronor och i januari 1997 till<br />
ett tio miljarder lägre belopp, 45 miljarder kronor. 427 Vid beslutet om fusionen och<br />
börsintroduktionen den 20 januari 1999 bedömde tidningen Dagens Industri <strong>Telias</strong> värde<br />
till cirka 100 miljarder kronor. 428 Alltså en värdestegring som tydliggör att Telia förvandlats<br />
just till ett sådant vinnarbolag som Hultin förutsett två år tidigare.<br />
Uttalandet från Uusmann våren 1997 att hon <strong>inte</strong> längre såg något ideologiskt hinder för<br />
privatisering, ogillades av den övriga regeringen och riksdagsgruppen. 429 Motståndet ska<br />
bland annat ha kommit från statsministern Göran Persson. 430 Persson ansåg vid den tiden,<br />
enligt Dimitrios Ioannidis (som i sin tur refererade tidningen Dagens Industri):<br />
”att en privatisering var en politisk omöjlighet, eftersom sådana planer <strong>inte</strong> hade gehör<br />
’vare sig i riksdagen eller i den socialdemokratiska rörelsen’.” 431 .<br />
Ioannidis belyste att ett undersökningsföretag i samma veva, dock visat att det fanns ett<br />
majoritetsstöd i riksdagen för en privatisering.<br />
423<br />
Ioannidis 1998, s. 215; Ioannidis har refererat Dagens Industri, 31 oktober 1994.<br />
424<br />
Se till exempel Uusmanns citat från september 1996 (sidan 151), där hon uttalade sig emot en privatisering av Telia.<br />
425<br />
Ioannidis 1998, s. 183.<br />
426<br />
Dagens Nyheter, 11 januari 1997, s. A11. Artikelförfattaren (Sophi Nechemson-Ekwall) gjorde intryck av att ha <strong>inte</strong>rvjuat<br />
Hultin. Hultin var dock <strong>inte</strong> citerad.<br />
427 Dagens Nyheter, 11 januari 1997, s. A11.<br />
428 Internet (990120), http://www.di.se<br />
429 Sveriges television AB (980512).<br />
430 Ioannidis 1998, s. 183, Sveriges television AB (980512).<br />
431 Ioannidis 1998, s. 183<br />
149