Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

More documents

Recommendations

Info

150 Ett förhållande som - efter konstaterandet att privatiseringstankarna kan ha haft stor betydelse för accessnätsärendet - leder in på ytterligare en möjlig orsaksfaktor. Eftersläpande politiskt kulturellt arv ? Extra svårt för ledande socialdemokrater att acceptera de ekonomiska konsekvenserna av telesystemets tekniska förändringar ? Mitt intryck är att ledande socialdemokrater i regering och riksdagsgrupp, kanske särskilt efter Göran Perssons entré som statsminister 1996, verkar ha haft lite extra svårt att acceptera konsekvenserna av de systemtransformerande tekniska förändringarna i telesystemet. De ekonomiska konsekvenser i form av ökat konkurrensutrymme och ökad tjänstedifferentiering som teknikförändringarna hade gett upphov till. Det verkar - tycker jag - som att det existerat en stark, nästan mystisk, känslomässig koppling mellan (åtminstone ”djupt politiskt kulturellt skolade”) socialdemokratiska företrädare och den del av statens tillgångar som benämndes Telia. Jag har valt att kalla det ”eftersläpande politiskt kulturellt arv”, syftande på dess komponent av telesystemets tröghet. Men kan det verkligen ha varit så ? Varför skulle en sådan extra stark koppling ha funnits ? Kanske skulle det kunna ha sin grund i att (särskilt) många socialdemokratiska företrädare under lång tid betraktade Telegrafverkets/Televerkets/Telias framgångar som ett mycket gott exempel på, och en viktig del av, ”den svenska modellens” framgång. En väl fungerande blandekonomisk symbios mellan statligt och privat kapital (LM Ericsson), som effektivt förmådde producera världsledande högteknologi (teletjänster) till världsledande låga och socialt och regionalt utjämnade priser. Att ta till sig konsekvenserna av de systemtransformerande tekniska förändringarna i telesystemet, och drastiskt omorganisera det kapital som ackumulerats i Telia, var kanske därför extra svårt för just djupt socialdemokratiskt skolade politiker. Civilingenjören och teknikhistorikern Mats Fridlund, är i skrivande stund sig i slutfasen av en doktorsavhandling om just samarbete mellan statligt och privat kapital, framväxten av, vad han kallat, utvecklingspar. 432 Han har särskilt studerat utvecklingsparet (privata) Asea - (statliga) Vattenfall (1903-1970). Fridlund har delat in utvecklingsrelationen i ett antal faser. Efter inledande berednings- eller utforskningsfas (1903-1920), formeringsfas (1920- 1930) och genombrottsfas (1930-ca1955), har han betecknat perioden ca 1955-1970 omvandlingsfas. Omvandlingsfasen bestod av både (ny-)utvecklande och avvecklande 432 Delavsnittet baserat på Fridlund 1999, kapitel 8 Den gemensamma utvecklingen [Otryckt manus, kolla helst med Mats om det är ok att referera]
element. Vattenfall gjorde utländska uppköp och Asea sökte sig utomlands för nya utvecklingsallianser. Även om ”den svenska modellen” brukar förknippas med tidsepoken cirka 1930-1970, och Fridlunds modell väl främst kan tillämpas på den tidens systemdynamik, har ändå delar av den svenska modellen hängt med in i 1990-talet. Däribland utvecklingsparet LM Ericsson – Televerket/Telia. Förmodligen skulle Fridlunds analys av utvecklingsparens dynamik, kunna hjälpa till att ytterligare förstå det under 1990-talet stora motståndet mot strukturella förändringar av Telia. Kanske skulle till exempel perioden cirka 1985-1995 kunna beteckna Ericsson – Televerkets omvandlingsfas, och utgöra utgångspunkt för en vidare analys ? Efter samverkansbolaget Ellemtels (LMTELeverket:s) framgångsrika utveckling av AXE- systemet, försökte Ericsson under andra halvan av 1980-talet frigöra sig från delar av samverkansavtalet, för att möjliggöra affärer även med andra operatörer än Televerket (inom Sveriges gränser), samtidigt som Televerket började expandera utomlands. Utan att föra analysen vidare kan konstateras att det fortfarande 1996-1997 fanns en stor känslomässig koppling mellan socialdemokratiska företrädare och Telia. Som indikerande exempel kan, vid sidan om Perssons ovanstående tal om privatisering som politisk omöjlighet, nämnas ett citat av Kommunikationsministern Uusmann från november 1996: ”Det finns en stark opinion mot att sälja ut Telia. Telia, Posten och SJ är nationalklenoder. Det vete sjutton om inte de svenska hushållen är beredda att sänka barnbidragen för att klara att behålla Telia” 433 Ett annat exempel hämtat från 1997: På en fråga från Lennart Fremling (fp) i riksdagens kammare, om vilka fördelar det enligt socialdemokraterna gav att Telia var statligt ägt, svarade Trafikutskottets Monica Green (s): ”Herr talman! Huruvida vi skall sälja ut matsilvret eller inte har vi anledning att återkomma till. Nu diskuterar vi telepolitik.” 434 Noteras kan också att statsminister Göran Persson sedan länge verkar ha haft telepolitiskt inflytande, och då betraktat en fortsatt statlig och sammanhållen Teliakoncern som politiskt mycket viktigt. I ett anförande i riksdagen i juni 1993 (under den borgerlig regeringstiden), i den debatt som föregick beslutet att bolagisera Televerket och stifta en telelag, kommenterade ny demokratis Kenneth Attefors, Göran Persons negativa inställning till organisatoriska förändringar av Televerket. Persson var då socialdemokraternas ekonomiske talesman: 433 Paulsen 1996. Uusmann var citerad i artikeln. 434 Prot. 1996/97:102, Anf. 32. 151
Page 2 and 3:
VARFÖR AVSKILJDES INTE TELIAS NÄT
Page 4 and 5:
2 SYSTEMTRANSFORMERANDE TEKNISKA F
Page 6 and 7:
4 UTREDNINGAR INITIERADE AV REGERIN
Page 8 and 9:
6 Argumentet om betydelsen av teles
Page 10 and 11:
8 Sidan avsiktligt tom
Page 12 and 13:
10 1988 var också årtalet för en
Page 14 and 15:
12 Metod och avgränsningar Min met
Page 16 and 17:
14 Källor och källvärdering Figu
Page 18 and 19:
16 uppdelning. 9 Arbetet syftade do
Page 20 and 21:
18 Figur 1-3. Den reala tillväxten
Page 22 and 23:
20 I november 1998 efterlyste tidni
Page 24 and 25:
22 Sidan avsiktligt tom
Page 26 and 27:
24 Televerksamhet är ett bredare b
Page 28 and 29:
26 Den andra viktiga institutionell
Page 30 and 31:
28 Då detta är sagt, tillåter ja
Page 32 and 33:
30 kanske främst av Arne Kaijser.
Page 34 and 35:
32 etc. 52 Telesystemets systemvari
Page 36 and 37:
34 doktrinen om nödvändiga facili
Page 38 and 39:
36 Mera dynamiska egenskaper - Flas
Page 40 and 41:
38 Fortsatte med militära behov -
Page 42 and 43:
40 (som grundats 1876) att framgån
Page 44 and 45:
42 statliga budgetreform som 1911 g
Page 46 and 47:
44 kom dock att ta längre tid än
Page 48 and 49:
46 1986 beslutade Televerket och re
Page 50 and 51:
48 I takt med att transmissionskapa
Page 52 and 53:
50 Teknisk utveckling ökade kapaci
Page 54 and 55:
52 Under 1980-talet skulle permanen
Page 56 and 57:
54 börja gälla 1 juli 1993), stä
Page 58 and 59:
56 1997 i appendix). I samma beslut
Page 60 and 61:
58 både utrustningar och teletjän
Page 62 and 63:
60 perioden 1977-1987 för ”Uppl
Page 64 and 65:
62 1981 bytte Företagstelefon AB n
Page 66 and 67:
64 Telia ökade under 1994-1997 sin
Page 68 and 69:
66 Tele2 började erbjuda Internett
Page 70 and 71:
68 I december 1989 hade Comvik Skyp
Page 72 and 73:
70 Källa: Stelacon 1998, s.7, s.36
Page 74 and 75:
72 att deras lösning helt var en p
Page 76 and 77:
74 Genom en ökad konkurrens skulle
Page 78 and 79:
76 Men ingen nätavskiljande reform
Page 80 and 81:
78 vad det kostar. Blir dyrt för m
Page 82 and 83:
80 kom nämligen i sitt beslut den
Page 84 and 85:
82 [---] Vi skall inte göra samma
Page 86 and 87:
84 skulle få de konsekvenser som e
Page 88 and 89:
86 i) ”Den tekniska utvecklingen
Page 90:
88 tillståndsreglering för infras
Page 93 and 94:
förmodligen ökade inflytandet. 26
Page 95 and 96:
Figur 5-2. Televerkets största tel
Page 97 and 98:
adjungerad professor vid Handelshö
Page 99 and 100:
senaten och representanthuset, om d
Page 101 and 102: • Det svenska elsystemet betrakta
Page 103 and 104: konkurrens förvisso nått längre
Page 105 and 106: Figur 5-3. Översiktlig bild från
Page 107 and 108: Ytterligare ett relevant förhålla
Page 109 and 110: Figur 5-8. Morgondagens telenät en
Page 111 and 112: Figur 5-10. Telias organisation eft
Page 113 and 114: ehövdes för förväntat mycket st
Page 115 and 116: Glasfiberteknik började introducer
Page 117 and 118: transportnät för teletrafiken. Yt
Page 119 and 120: assymetriska åtgärder ? Det vill
Page 121 and 122: samtrafikpriser, som då blev beroe
Page 123 and 124: enligt en artikel i Telias tekniska
Page 125 and 126: Förslag och utredningar om att ska
Page 127 and 128: Författarna gjorde i rapporten en
Page 129 and 130: 1. Separat ekonomisk redovisning, m
Page 131 and 132: Många remissinstanser ville ha ett
Page 133 and 134: att dominera så starkt att knappt
Page 135 and 136: Många var också osäkra (oktober
Page 137 and 138: Noteras kan att Telia var aktiv med
Page 139 and 140: operatörer måste ges likvärdig t
Page 141 and 142: en centerpartist och en kristdemokr
Page 143 and 144: I det första steget borde ytterlig
Page 145 and 146: För bildandet av ett accessnätsbo
Page 147 and 148: Den socialdemokratiska regeringen n
Page 149 and 150: Det förefaller för mig (utan att
Page 151: ”Det finns ju de som har talat om
Page 155 and 156: anläggning av nya parallella ”ha
Page 157 and 158: 1988-1995: Systemtrögheten mycket
Page 159 and 160: åtskillnad mellan nät och tjänst
Page 161 and 162: Bra eller dåligt att inget separat
Page 163 and 164: Fölster, Stefan, Del I: Systemskif
Page 165 and 166: Stråth, Bo, Folkhemmet mot Europa:
Page 167 and 168: Utredningar initierade av regeringe
Page 169 and 170: s. 73: Bilden till vänster [”Sto
Page 171 and 172: Telepolitikens inriktning: − ”S
Page 173 and 174: … tillät tredjepartstrafik … I
Page 175 and 176: 2 § Bestämmelserna i lagen syftar
Page 177 and 178: Inom den Europeiska Unionen (EU) ha
Page 179 and 180: ”Målen för en nationell IT-stra
Page 181 and 182: En schematisk bild av grundtanken i
Page 183 and 184: stadium’ betraktas som viktiga f
Page 185 and 186: konkretiserades i Bangemanngruppens
Page 187 and 188: Ett antal länder fick dispenser ti
Page 189 and 190: Med telepolitiskt handlingsutrymme
show all

Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet? - Bertil Thorngren

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?