Mormons bok - Seminaries & Institutes of Religion

Almas bok
privatliv, och det är sällan han avslöjar det för andra. Läs
följande förklaring av äldste Bruce R McConkie:
”Människors tankar är privata och andra människor
kan inte snoka i dem, inte djävlar heller för den
delen . . .
Herren kan emellertid då och då uppenbara för sina
profeter de tankar och avsikter som finns i människors
hjärtan. [Jakob 2:5; Alma 10:17.] Detta avslöjande av
andra människors tankar är en av Andens gåvor; den
liknar profetians ande; den är en kraft som kommer
från Gud och inte från människor. [Alma 12:3, 7;
18:16–20, 32; Helaman 9:41.] Vår Herren använde
under sin verksamhet ofta förmågan att läsa deras
tankar som han verkade tillsammans med” (Mormon
Doctrine, s 777; se även s 197).
Läs Alma 12:4–8 och sök efter hur Alma använde sin
kunskap om Zeezroms tankar. Fråga:
•Vilken effekt hade det på Zeezrom att Alma avslöjade
hans tankar?
• Hur kan en prästadömsledare, till exempel biskop eller
stavspresident, använda urskillningens gåva för att hjälpa
en medlem i kyrkan?
Vittna om att de som lever i harmoni med Anden på olika
sätt kan bli manade att hjälpa sina medmänniskor. Låt
eleverna föreslå sätt varpå vår himmelske Fader kan leda
oss till att välsigna hans barn tack vare sin kunskap om
deras tankar och avsikter. Låt dem dela med sig av exempel
ur egna erfarenheter. Om det behövs kan följande exempel
vara till hjälp vid diskussionen:
• När Jessica en dag är på väg till lunchen går hon förbi
en flicka som står vid sitt skåp. En plötslig ingivelse
får Jessica att vända sig om och börja prata med flickan.
När hon gör det får hon veta att flickan är ny på skolan,
att hon inte känner någon och att hon är ensam. Jessica
inbjuder flickan att äta lunch tillsammans med henne
och en vänskap inleds.
• När Jan, lärarnas kvorumpresident, delar ut tidningarna
kan han inte få en viss kvorummedlem ur sina tankar.
Han drar slutsatsen att denne kvorummedlem ska bli hans
nye förste rådgivare. Den kvällen ringer han biskopen
och lämnar sitt förslag. Biskopen talar om för Jan att det är
samma person som han själv funderat på.
• Broder Wilhelmsson är en upptagen far. En kväll när han
återvänder hem från arbetet känner han att han bör
stanna till hos en familj som han är hemlärare för. När han
kommer dit får han veta att fadern i familjen är allvarligt
sjuk. Mamman har inte kunnat nå broder Wilhelmsson för
att be om en välsignelse.
148
• Daniella bakar bröd åt sin familj. Hon tänker på en familj
i sin gren där pappan blivit arbetslös. Hon beslutar
sig för att ge bort ett antal brödlimpor till den behövande
familjen. När hon lämnar brödet uttrycker mamman
i familjen tacksamhet och säger att de börjat få knappt
med mat. Hon talar om för Daniella att gåvan räcker
till flera mål mat.
Äldste Thomas S Monson, dåvarande medlem i de tolvs
kvorum, återgav följande upplevelse:
”Sent en eftermiddag var jag på badhuset och simmade.
Jag såg upp i taket medan jag på rygg avverkade
längd efter längd. Tyst och stilla men väldigt tydligt
kom tanken till mig: ’Här simmar du obesvärat medan
din vän Stan ligger orörlig i sin sjukhussäng och tynar
bort.’ Jag kände maningen: ’Åk till sjukhuset och ge
honom en välsignelse.’
Jag klev upp ur bassängen, klädde på mig och skyndade
mig till Stans rum på sjukhuset. Sängen var tom.
En sköterska sade att han satt i sin rullstol vid simbassängen
och väntade på att få terapi. Jag skyndade
mig dit och där satt Stan, ensam, vid kanten av den
djupaste delen av bassängen. Vi hälsade på varandra
och återvände till hans rum, där jag gav honom en
prästadömsvälsignelse.
Sakta men säkert återfick Stan krafterna och rörelseförmågan
. . .
Stan talar ofta vid möten i kyrkan och berättar om hur
god Herren varit mot honom. För somliga avslöjar
han de mörka tankar som uppslukade honom där han
satt i rullstolen vid bassängkanten, dömd, som det
tycktes, till ett liv i hopplöshet. Han berättar hur han
vägde alternativen. Så lätt det var att rulla den hatade
rullstolen över kanten, ner i den djupa bassängens
tysta vatten. Livet skulle få ett slut. Men just i det
ögonblicket fick han syn på mig, sin vän. Den dagen
lärde sig Stan att vi inte går allena. Även jag lärde mig
något: att aldrig, aldrig, aldrig skjuta upp att hörsamma
en maning” (Nordstjärnan, första generalkonferensnumret
1985, s 62).
Fråga:
• Hur ledde vår himmelske Faders kunskap om vad Stan
tänkte till att äldste Monson hjälpte honom?
•Varför var det viktigt för äldste Monson att vara i
samklang med den Helige Anden?
•Vad behövde äldste Monson göra efter det att han blivit
manad att hjälpa sin vän? (Han behövde handla enligt
maningen.)
Låt eleverna skriva ner på ett papper vad de ska göra för att
(1) vara värdiga att ta emot Herrens maningar, (2) känna
igen maningarna och (3) handla i enlighet med maningarna
för att hjälpa vår himmelske Fader att välsigna sina barn.