FULLTEXT02

igenom. När jag bara haft enstaka uppdrag så har jag renskrivit banden och gjort
egna reflektioner.”
Hon reflekterar ständigt kritiskt över sitt sätt att handleda och försöker i
samtalen koppla samman tanke och handling. Hon brottas med hur hon
ska ställa frågor och försöker framför allt fokusera på frågor om pedagogens
roll och uppdrag.
”Det svåraste är nog att ställa frågor. Jag kan märka att jag tycker det är svårt att
fråga om varför de gör det som de gör, om syftet.”
Avsluten blir ofta en sorts utvärdering av hur pedagogerna ser på den
handledning de nyss haft. Sett i relation till teorierna om reflektionsnivåer
tyder hennes intervjuutsagor och skriftliga reflektioner på att hon
pendlar mellan nivå 3 och 4 (enligt Alexanderssons klassifikationsmodell).
Trots att handledaren har stor erfarenhet och medvetet reflekterar över
sitt sätt att handleda hamnar hon ibland i svårigheter, bl. a när hon möter
ett arbetslag som inte förstått vad pedagogisk handledning innebär.
Nedanstående exempel handlar om en handledning där arbetslagets
inställning till sitt eget lärande inte motsvarar handledarens sätt att se på
pedagogisk handledning. Samtalet börjar med att handledaren försöker få
pedagogerna i arbetslaget att gå med på idén att skapa en ateljé för skapande
verksamhet på förskolan. Pedagogerna uppskattar inte idén, utan ser
en rad hinder för detta. Ett utdrag ur samtalet:
Pedagog A: - Hur ska vi utveckla en ateljé i det rummet där vi dels äter, dels har
samling
Handledaren: - Varför byter ni inte rum Varför kan ni inte äta i ett annat rum
Pedagog B: - Då måste vi göra iordning allting. Jag känner att det tar två timmar
att städa varje dag och det orkar jag inte.
Handledaren: - Men utnyttja hallen då. Hallen på förskolan X är inte bättre än
vad eran hall är här.
Pedagog C: - Sen är det alla dörrar…
Pedagog A: - Ja, det är väldigt opraktiskt också.
Handledaren: - Försök att tänka positivt. Om ni gör en förändring kan ni väl inte
säga att det inte fungerar innan ni provat.
92