FULLTEXT02

More documents

Recommendations

Info

Då det empiriska materialet i studie 2 analyseras med hjälp av de fem rastren framstår vissa mönster. Dessa mönster kan sammanfattas i en relief av varje handledare, en porträttliknande beskrivning av handledarnas lärande och kompetens. Det bör också nämnas att vissa raster, härledda ur tidigare forskning och teoretiska bidrag, fångar likartade aspekter av handledarnas tankar och föreställningar. Modellen över samtalsmönster fångar, i likhet med handledningstraditionerna, handledarnas sätt att handla och agera. Om tolkningsprocessen Eftersom syftet med mina studier varit att undersöka handledarnas lärande är det av stor betydelse att låta handledarnas egna röster framträda i texten för att få en uppfattning om deras självförståelse. Men en undersökning där resultaten enbart redovisas utifrån informanternas självförståelse förlorar en forskningsmässig dimension som bara en djupare tolkning av materialet, d v s en koppling till teori, kan ge. Alvesson & Sköldberg (1994) förespråkar ett angreppssätt där olika tolkningsansatser inte behöver uppfattas som motsatser, utan tvärtom kan berika tolkningen och befrämja ett reflexivt förhållningssätt. De använder begreppet kvadrohermeneutik, vilket innebär en flerskiktad tolkning med utgångspunkt från fyra metodologiska inriktningar: empirinära metod, hermeneutik, kritisk teori och postmodernism. Kvale (1997) talar om tre olika nivåer eller tolkningssammanhang: - självförståelse, där uttolkaren försöker formulera vad informanterna själva uppfattar som meningen i vad de säger och där inga försök görs att tränga under ytan eller sätta in deras utsagor i ett större sammanhang. - kritiskt sunt förnuft, där informanternas uttalanden sätts in i ett större sammanhang och där förståelseramen är vidare än informanternas egen. - teoretisk förståelse, där tolkningen går utöver både självförståelsen och det kritiska sunda förnuftet och där man utnyttjar en teoretisk ram för analysen. I föreliggande avhandling exponeras en tolkning utifrån samtliga dessa tre tolkningssammanhang. Dels görs ett försök att skildra handledarnas tankar från deras egen horisont. Detta innebär att jag använder rikligt med citat, som delvis innebär en mer ytlig betraktelse av de tankar och 50
uppfattningar som förs fram. Utsagorna utsätts emellertid för en tolkning på en högre abstraktionsnivå genom min egen kategorisering av utsagor. Detta innebär att underliggande innebörder i utsagorna fokuseras på ett sätt som handledarna själva kanske inte är fullt medvetna om. På detta stadium kan man också börja urskilja mönster, som i sin tur kan relateras till teorier. Detta sker i båda studierna, där försök görs att lyfta resultaten i relation till tidigare studier och teoretiska ansatser inom forskningsfältet. Samtidigt försöker jag generera vissa nya tankar kring handledning och handledningsprocesser. Erfarenheter visar att det bland pedagoger ofta finns ett glapp mellan tanke och handling, d v s att man tänker på ett sätt men handlar på ett annat (jfr Schön, 1983,1987; Henckel, 1990). För att komma åt handledarnas lärande och kompetens måste man studera både tanke (genom intervjuer och reflektioner) och handling (genom att studera handledningssamtal). Handledarnas sätt att tänka har analyserats med hjälp av en klassificeringsmodell över olika reflektionsnivåer. Handledarnas sätt att handla har analyserats med hjälp av olika traditioner inom handledning och modellen över samtalsmönster. Handledarnas lärande har analyserats utifrån teorin om transformativt lärande. För att förstå hur handledarna utvecklar en viss handledningskompetens behöver man samtidigt beakta deras sätt att reflektera, hur de agerar i relation till olika handledningstraditioner, vilka samtalsmönster som utvecklas i handledningssamtalen samt på vilket sätt de uppvisar ett transformativt lärande innan det kvalitativa språnget mot en utvecklad kompetens äger rum. Det empiriska materialet i avhandlingen består av texter av olika slag: uppsatser med exempel på utskrifter av bandade handledningssamtal och handledarnas skriftliga reflektioner i studie 1 samt utskrifter av intervjuer, handledningssamtal och skriftliga reflektioner i studie 2. Begreppet text har av tradition förutsatt en distinktion mellan att tala och att skriva (Kristensson-Uggla, 1994). Den franske filosofen Ricoeur kallar emellertid all diskurs som fixerats genom skrift för ”text” (Ricoeur, 1988). I enlighet med en sådan utgångspunkt ser jag hela det empiriska materialet som texter, vilka jag tolkar ur olika perspektiv. Tolkningen av texterna har gjorts med utgångspunkt i att tanke och språklig kommunikation inte är samma sak. Det finns alltid risker med ett tolkningsarbete som bygger på intervjuer som text, vilka är yttrade i en viss kontext. Den risken har i detta fall delvis eliminerats genom att handledarna intervjuats vid flera tillfällen där det funnits möjlighet att knyta tillbaka till tidigare intervjuutsagor. På så sätt har intervjuaren säkrat och fått tillgång till en större förståelse genom dialog med informanterna/handledarna. För att underlätta tolkningen av handledningssamtalen har handledarna också fått göra skriftliga reflektioner över samtalen. På så sätt har en dialektik mellan tolkning, förklaring och förståelse vuxit fram. Ricoeur (1988) menar med dialektik ett synsätt som ser förklaring- 51
Page 1:
PEDAGOGISK HANDLEDNING I TANKE OCH
Page 4 and 5:
©Elisabeth Åsén Nordström, Stoc
Page 7 and 8: Innehåll Kapitel 1 Inledning .....
Page 9 and 10: Förord Mitt avhandlingsarbete har
Page 11 and 12: Kapitel 1 Inledning Bakgrund Under
Page 13 and 14: också att pedagogisk handledning a
Page 15 and 16: Kapitel 2 Tidigare forskning I dett
Page 17 and 18: Lendahls-Rosendahl & Rönnerman (20
Page 19 and 20: ägnar sig åt sinsemellan. Handled
Page 21 and 22: ation. En dylik repertoar av exempe
Page 23 and 24: efintliga förståelsen av arbetet.
Page 25 and 26: utveckla precisa begrepp för olika
Page 27 and 28: (4) Samtalets betydelse för reflek
Page 29 and 30: Lyssnandet Den kommunicerande och l
Page 31 and 32: Manen leder det reflekterande skriv
Page 33 and 34: och möjligheter att lära kunde fi
Page 35 and 36: mönster som uppstod kunde spegla h
Page 37 and 38: Ramar och förutsättningar för re
Page 39 and 40: Ramfaktorer av det slag som tas upp
Page 41 and 42: ygga mellan en egen teori, det egna
Page 43 and 44: i samband med licentiatuppsatsen. D
Page 45 and 46: om tolkningar är grundläggande b
Page 47 and 48: enheternas och lärandets ömsesidi
Page 49 and 50: Figur 2. Relationen mellan de centr
Page 51 and 52: det totala materialet från dessa k
Page 53 and 54: En illustration av de olika stegen
Page 55 and 56: Samtliga handledningssamtal genomf
Page 57: (Mezirow, 1991, 1996a, 1996b). Här
Page 61 and 62: Etiska principer och överväganden
Page 63 and 64: I resultatredovisningen har jag val
Page 65 and 66: ”Fyra tillfällen är för lite o
Page 67 and 68: fyller ofta ut tysta stunder. Nu k
Page 69 and 70: las. I min redovisning har jag valt
Page 71 and 72: Om lyssnandet/tystnaden Erfarenhete
Page 73 and 74: ner och regler. Frågor kring vilka
Page 75 and 76: det allt vanligare att man i samtal
Page 77 and 78: fyra olika samtalsmönster, vilka j
Page 79 and 80: svepskäl till att de inte kommit i
Page 81 and 82: liggöra hur olika man uppfattar el
Page 83 and 84: frapperats över hur nya tankar kri
Page 85 and 86: vilken roll jag har som pedagog.
Page 87 and 88: Det empiriska materialet visar att
Page 89 and 90: handledarnas intervjuutsagor och sk
Page 91 and 92: Pedagogerna svarar efter några min
Page 93 and 94: ”Under de här åren har jag utve
Page 95 and 96: ”Det är viktigt att man håller
Page 97 and 98: Pedagog C: -De vill gärna leka i b
Page 99 and 100: Handledaren: - Ja, det är ju svår
Page 101 and 102: Pedagog B: - Och sen så måste man
Page 103 and 104: för att lösa konkreta problem, ut
Page 105 and 106: ”Genom att lyssna på de bandade
Page 107 and 108: Pedagog B: - Nej då kommer man int
Page 109 and 110:
Handedaren: Att barnen häller elle
Page 111 and 112:
skulle haka på samtalet vi hade f
Page 113 and 114:
Handledaren reflekterar medvetet ö
Page 115 and 116:
exempel på ett synliggörande samt
Page 117 and 118:
1 4 handling och reflektion Handled
Page 119 and 120:
lärande. Denna typ av lärande utv
Page 121 and 122:
på alla och låta alla komma till
Page 123 and 124:
vecklingen av de olika samtalsmöns
Page 125 and 126:
Många handledare lyfter fram nya b
Page 127 and 128:
Handledningsmönster 2 Det andra m
Page 129 and 130:
Sammantaget kan man se att de flest
Page 131 and 132:
talen. Efter flera genomläsningar
Page 133 and 134:
vara ute efter att vilja lära om o
Page 135 and 136:
Relationsskapande samtal - strävan
Page 137 and 138:
En vanlig samtalsform, som också f
Page 139 and 140:
kunskaper och färdigheter. Kollegi
Page 141 and 142:
the number of tutoring sessions, th
Page 143 and 144:
een able to discern essentially fou
Page 145 and 146:
aised during the talks, and shows h
Page 147 and 148:
the gap between thought and action.
Page 149 and 150:
Referenser Abrahamsson, K. (2002) L
Page 151 and 152:
Dahlberg, G., Moss, P. & Pence, A.
Page 153 and 154:
Handal, G. (1996). Att stimulera ti
Page 155 and 156:
Linell, P. (1982) Människans språ
Page 157 and 158:
Persson, S. (1999) Utveckling genom
Page 159 and 160:
Zeichner, K. (1995). Research on Te
Page 161 and 162:
Bilagor 153
Page 163 and 164:
Bilaga 1. Översikt över de handle
Page 165 and 166:
Bilaga 2. Uppsatsernas struktur och
Page 167 and 168:
Bilaga 4. Intervju 1, studie 2 Hur
show all

FULLTEXT02

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?