FULLTEXT02

utveckla precisa begrepp för olika företeelser och skeenden i den egna
verksamheten (Alexandersson, 1999).
Att utveckla en professionalitet handlar i hög grad om att utveckla ett
yrkesspråk, att kunna sätta ord på sina handlingar och att formulera den
tysta yrkeskompetensen så att andra kan ta del av den (Colnerud & Granström,
1995). Att skapa förutsättningar för pedagoger att tillsammans
föra samtal om sitt eget vardagsarbete kan vara ett sätt att utveckla yrkesspråket.
I en studie av samtalsmönster och lärande i gruppsamtal mellan politiker,
föräldrar, förskolechefer och förskolepersonal kunde man se att
grupperna efter en tid genom gemensam reflektion började överskrida
tidigare perspektiv och utveckla nya, gemensamma synsätt som ingen
hade från början. Ett sådant överskridande ägde rum när det dominerande
perspektivet utmanades genom att någon i gruppen uttryckte en avvikande
åsikt som till slut både accepterades och förstärktes av de övriga
gruppmedlemmarna (Wilhelmson, 1998).
Henckel, har i sin avhandling visat att det finns ett stort glapp mellan
vad förskollärare tänker å ena sidan och vad de faktiskt gör å den andra.
Hon talar också om det ”handlingstvång” bestående av traditioner, regler
och vanor som finns på varje arbetsplats (Henckel, 1990). Hennes forskning
problematiserar således relationen mellan tanke och handling. Hur
kan man då övervinna glappet mellan hur man tänker och formulerar sig
kring verksamheten respektive hur man faktiskt handlar
Ett av syftena med pedagogisk handledning är att just skapa förutsättningar
för sådana samtal mellan pedagoger, där man kan reflektera kring
hur man tänker och hur man handlar i den pedagogiska vardagen. I detta
sammanhang kan pedagogisk dokumentation vara ett viktigt redskap för
att synliggöra det egna handlandet. Ett annat sätt att stimulera eftertanke
och synliggöra pedagogernas tankar är att använda sig av skriftliga reflektioner.
(3) Olika reflektionsnivåer
Vissa forskare talar om olika nivåer i lärares reflektion. Reflektionsnivåerna
går ofta in i varandra, men avgränsas när skillnader i sättet att reflektera
skall förtydligas. En av de forskare som haft stort inflytande på
forskningen om lärares reflektion är Max van Manen (1977, 1991). Alexandersson
(1994a) har med inspiration från van Manen utvecklat en modell,
där fyra olika reflektionsnivåer kan urskiljas:
1. En grundläggande reflektionsnivå, där reflektionen sker omedelbart.
17