22.01.2015 Views

FULLTEXT02

FULLTEXT02

FULLTEXT02

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

en och förståelsen som två på varandra följande moment i en komplicerad<br />

process som man kan kalla tolkning.<br />

Generaliserbarhet<br />

Att frånsäga sig alla generaliseringsanspråk är enligt Larsson (2009) inte<br />

särskilt klokt. Specifika fall kan vara intressanta i sig själva eller bidra till<br />

en pusselbit i andra studier av liknande fenomen. Om resultaten från<br />

olika studier läggs bredvid varandra och resultaten pekar i samma riktning<br />

borde vissa någorlunda generaliserbara slutsatser kunna dras.<br />

Om läsaren kan jämföra en studies resultat med sin egen situation kan<br />

förståelsen av studien och generaliserbarheten också öka. Svensson m fl<br />

(2002) menar att generaliseringen kan innebära en form av igenkännande.<br />

Generaliseringen är då beroende av hur de som använder forskningsresultaten<br />

reagerar, om de känner igen sig eller inte.<br />

Bryman (2002) menar att det är kvaliteten på de teoretiska slutsatser<br />

som dras på grundval av kvalitativa data som är det viktiga vid bedömningen<br />

av generaliserbarheten. Denna undersöknings syfte och metod är<br />

inte valda i syfte att kunna generalisera resultaten på liknande sätt som<br />

när man gör statistiska generaliseringar. Kvale (1997) talar i stället om<br />

vad han kallar analytisk generalisering:<br />

Analytisk generalisering innebär att man gör en väl övervägd bedömning av I vad<br />

man resultaten från en undersökning kan ge vägledning för vad som kommer att<br />

hända I en annan situation. Den bygger på en analys av likheter och skillnader<br />

mellan de båda situationerna. (s 210)<br />

I redovisningen av empirin har jag strävat efter att ge så bra beskrivningar<br />

som möjligt av handledarnas utsagor, även om de med nödvändighet<br />

är nerkortade. Min förhoppning är därför att intervjuutsagorna i kombination<br />

med citat från handledningssamtalen och handledarnas egna reflektioner<br />

skapar en god bild av det empiriska materialet.<br />

I denna avhandling finns det, i enlighet med ovanstående resonemang,<br />

möjlighet att göra framför allt analytiska generaliseringar. Detta innebär<br />

att resultaten kan ha betydelse för en ökad förståelse av handledningsprocesser<br />

och handledares lärande i samband med pedagogisk handledning.<br />

De relativt breda frågeställningar som bildar utgångspunkt för mina<br />

studier har varit vägledande i analysarbetet och ställts till hela det material<br />

som rör de utvalda handledarna. De resultatredovisande avsnitten i<br />

nästa kapitel har också strukturerats efter dessa frågor.<br />

52

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!