FULLTEXT02

vederbörande lägger för innebörd i begreppet ’delaktig’ och även be henne förklara
på vilket sätt elevernas delaktighet visar sig i hennes verksamhet. Det är väl
det som menas med pedagogiskt motstånd.” (Handledare C)
”En av deltagarna kom in på frågan vad ’empati’ betyder. Detta födde en ny tanke
hos de andra vad gäller empati och positivt respektive negativt handlande…Det
märktes i rummet att alla blev äkta engagerade.” (Handledare D)
”Handledningen inleddes med att vi resonerade om betydelsen av att bearbeta de
begrepp och uttryck som ingår i värdegrunden. I gruppen utvecklades en insikt
om faran i att ta för givet att vi alla menar samma sak när vi pratar om sådana ting
som exempelvis ’ordning’, ’arbetsro’, ’en fungerande grupp’ och ’respekt’
(Handledare E)
En handledare beskriver en process i synliggörandet av arbetslagets tankar.
Vid det första tillfället samtalade man om sådant som man ansåg
fungerade bra i verksamheten:
”Det första handledningstillfället kom att handla om vad som fungerar bra på avdelningen
och vad personalen tycker är bra. Arbetslaget är ovana att samtala om
enbart bra saker och att sätta ord på det de gör. Alla upplevde samtalet positivt,
för det kändes bra att lyfta det som är bra i verksamheten och inte som vanligt det
problembaserade.” (Handledare I)
Vid det andra handledningstillfället fick arbetslaget reflektera över det
tidigare samtalet. Det blev då synligt hur de själva tänkt, vilket gjorde att
man började ifrågasätta tidigare utgångspunkter:
”Personallaget reflekterar över samtalet. De säger att de upplevde samtalet annorlunda
än vad de tänkt sig. Någon sa att hon fått mycket att tänka på, kanske är
allt inte så bra som vi tycker.” (Handledare I)
När samma handledare summerar erfarenheterna från handledningssamtalen,
lyfter hon fram hur arbetslaget börjat synliggöra sina tankar och
handlingar för varandra:
”Det här arbetslaget har inte tidigare reflekterat över sitt uppdrag. Att de är på
förskolan för barnens skull är självklart och att barnen ska ha roligt på förskolan
är en förutsättning för lärandet. Men mycket av personalens diskussioner är på
vuxenbasis. När de planerar, så är det för barnens bästa, men det är utifrån hur de
vuxna ska göra och förhålla sig i olika situationer, vad personalen tror/vet är bäst
för barnen…Genom handledningssamtalen så har pedagogerna börjat samtala om
vad de gör, utifrån termer som vad är ansvar, varför gör vi som vi gör och hur
tänker vi” (Handledare I)
Några arbetslag har, inför vissa handledningssamtal, dokumenterat barns
läroprocesser på sina avdelningar, vilket bidragit till att man lyckats syn-
72