FULLTEXT02

(Mezirow, 1991, 1996a, 1996b). Här kommer handledarnas intervjuutsagor
och skriftliga reflektioner att ligga till grund för analysen.
Exempel på instrumentellt lärande kan vara att man är inriktad på problemlösning,
empiriskt grundad kunskap eller förutsägbara fenomen, en
typ av lärande som man kan anta är vanligt i en målstyrd och målrationell
verksamhet. Instrumentellt lärande kan också innebära att man assimilerar
nya erfarenheter i gamla tankestrukturer och inte helt byter tankesätt.
Kommunikativt lärande är inriktat på intentioner, känslor och värderingar,
att man kan konfrontera det okända genom andras idéer och se alternativ.
Även denna lärandeform är relativt vanlig, men saknar den målfokusering
och probleminriktning som det instrumentella lärandet präglas
av. Emancipatoriskt lärande kännetecknas av att kunskap kommer ur
både instrumentellt och kommunikativt lärande och att den bidrar till att
öva upp en kritiskt reflekterande förmåga.
(5) Slutligen görs en analys av vilken handledarkompetens som utvecklats,
där glappet eller överensstämmelsen mellan tanke och handling är
avgörande för bedömningen av hur deras handledarkompetens utvecklats.
Avsikten är att jämföra hur handledarna tänker kring sig själva med vad
de faktiskt gör i konkret handling.
De olika analysstegen i studie 2 kan sammanfattas i följande figur:
Klassificering:
reflektionsnivåer
Handledarkompetens
Klassificering:
handledningstraditioner
Klassificering:
samtalsmönster
Figur 6. De olika analysstegen i studie 2
Transformativt
lärande
49