FULLTEXT02

det totala materialet från dessa kursdeltagare har jag dessutom gjort ett
urval, vilket innebär att min analys kom att bygga på följande material:
- uppsatser från 20 kursdeltagare med reflektioner kring och exempel
från de olika handledningssamtalen (uppsatsernas struktur redovisas i
bilaga 2)
- 60 skriftliga reflektioner kring det egna lärandet (tre per deltagare)
I studie 1 har jag använt mig av induktiv och deduktiv metod vid analys
av intervjuer, handledningssamtal och skriftliga reflektioner. Läsningen
och analysen av det empiriska materialet, framför allt i studie 1, har ägt
rum i flera steg och har till stor del skett i en induktiv-deduktiv pendelrörelse.
Induktion innebär att forskaren utgår från empirin i syfte att finna
mönster som sedan kan kopplas till teorier och begrepp. Ur den insamlade
empirin söker forskaren sedan teorier som kan förklara empirin och
sedan dras mer generella slutsatser. Deduktion innebär att forskaren utgår
från teorier som sedan tolkas mot insamlad empiri för att sedan bekräfta
eller förkasta teorin. Detta innebär att forskaren letar efter information
som är relevant för de förväntningar som finns för undersökningen (Alvesson
& Sköldberg, 1994).
I enlighet med principen att vara öppen för det oväntade och försöka se
sådant som man knappast skulle ha upptäckt om man från början endast
försökt pröva vissa hypoteser, har jag i ett första steg försökt läsa textmaterialet
så förutsättningslöst som möjligt. Samtidigt är det omöjligt att
läsa helt förutsättningslöst. Det är svårt att se det man inte letar efter och
det finns alltid sådant som man tar mer eller mindre för givet. I praktiken
har strävan till öppenhet ändå varit vägledande i ett första skede av mina
läsningar.
I nästa steg har jag valt ut alla utsagor som på ett eller annat sätt rör
eller belyser de frågeställningar som bildar utgångspunkt för studien,
d.v.s. utsagor som handlar om ramarna för handledningen, om samtalsmönster
och om utvecklingen av handledarnas eget lärande.
I de följande stegen har de teoretiska utgångspunkter som ligger till
grund för mitt arbete gradvis inneburit en allt starkare styrning och fokusering
av min uppmärksamhet mot utsagornas innehåll (d v s vilken typ
av förutsättningar/ramar, samtalsmönster och lärande handlar utsagorna
om). Först gjordes en sortering eller klassificering i olika grupper, bestående
av utsagor som innehållsmässigt liknar varandra. Därefter gjordes
en klassificering på olika kategorier. Dessa kategorier är i princip av två
slag, dels sådana som jag själv konstruerat med utgångspunkt i aktörernas
utsagor, t ex kategorier kring samtalsmönster, dels sådana som jag konstruerat
utifrån mina teoretiska utgångspunkter, t ex kategorier kring ramar
och förutsättningar. Jag vill här ge ett par exempel:
43