FULLTEXT02

och möjligheter att lära kunde finnas till för organisationen och/eller individen.
Under 1990-talet ändrades fokus i forskningen om kompetens och
kompetensutveckling från organisation till verksamhet (Knutagård,
2003). Förändringen innebar i första hand att forskning om verksamhetens
behov fokuserades och frågor kring kompetens och kompetensutveckling
blev en integrerad del av verksamheten. Detta innebar att arbetsplatser,
organisationer och verksamheter började ses som platser för
lärande. Dessa förändringar innebar, inom utbildningsområdet, att läraren
som individ blev mer synlig i forskningen (Abrahamsson, 2002).
Under 2000-talet har forskning om kompetens- och kompetensutveckling
inom utbildningsområdet, främst utifrån ett sociokulturellt perspektiv,
utvecklats såväl nationellt som internationellt (Nilsson, 2006).
Enligt Larsson & Döös (2008) kan begreppet kompetens sägas vara
förmågan att handskas med en uppgift eller ett problem, vilket innebär att
den är relaterad till hur uppgiften förstås och definieras. Kompetens är att
ha förmåga till handling i ett visst sammanhang.
Magnusson (2008) har gjort en översikt över vad författarna av nio doktorsavhandlingar
kommit fram till kring kompetens och lärande i organisationer
under åren 1996-2007. Hon skriver att under det senaste decenniet
har områden som kunskap, lärande och kompetens fått allt större
fokus inom såväl företag som offentlig förvaltning. Anledningen till detta
är de allt större krav som ställs på medarbetarna idag jämfört med tidigare,
idag ska fler medarbetare kunna allt mer. Detta innebär att man
trycker på behovet av kontinuerligt lärande och kompetensutveckling.
Avslutning
Kapitel 2 visar att det finns en hel del forskning om handledning och reflektion
och vad den kännetecknas av. Genomgången visar på vissa särdrag
när det gäller handledning inom förskola och skola och förekomsten
av vissa handledningstraditioner, handledarstilar och handledningsformer.
Eftersom handledningen syftar till att åstadkomma ett visst lärande
genom samtal och reflektion har jag i översikten även tagit upp forskning
kring reflektion och reflektionsnivåer, samtalets betydelse för reflektionsprocesser
samt olika former av stöd för reflektion. En viktig fråga i
sammanhanget är under vilka betingelser detta kan ske, något som aktualiseras
i nästa kapitel, där jag redovisar den teoretiska plattform som använts
i analysen av mitt empiriska material.
25