FULLTEXT02

Pedagog B: - Och sen så måste man bära in allting och bära ut till köket, det tar
ju en halvtimme extra.
Handledaren: - Men på förskolan X har de en vagn och barnen har lärt sig att
bära ut och de har inte fyllt tre år än.
Pedagog A: - Du ser bara utrymmen, du ser inte svårigheterna.
Pedagog B: - Jag tycker inte att lokalerna är så himla praktiska.
Pedagog C: - Och jag vill inte plocka undan hela tiden.
Pedagog A: - Jag tror att det krävs kraft och ork och det har vi inte…
Pedagog C: - Det är fel tidpunkt.
Pedagog A: - Det är totalt fel tidpunkt.
Pedagog B: - Nu ska vi koncentrera oss på Luciafirandet.
Handledaren: -December är en turbulent månad. Men ni kan väl starta ett projekt
kring förändringar i miljön tillsammans med barnen första delen av nästa
termin Men vi kanske ska lämna det här nu, det kanske finns annat som det är
viktigt att prata om
Pedagog B: - Det tycker jag också.
Handledaren: Jaha då kan vi titta lite på er observation eller ska vi titta lite
grand på organisationen
Handledningen är inriktad på handling, att genomföra förändringar i den
inre miljön, inte på att synliggöra pedagogernas tankar och kopplingen
mellan tanke och handling. Handledaren går före och kommer med förslag
utifrån egna eller andras erfarenheter, medan pedagogerna spjärnar
emot och hela tiden ser hinder. Detta sätt att agera leder bort uppmärksamheten
från arbetslagets tankar om hur de själva upplever situationen
på förskolan. Pedagogerna bekräftar varandra i sättet att se svårigheter.
Vi ser här exempel på ett samtalsmönster där samtalet i hög grad stannar
vid ett bekräftande samtal som sedan övergår i ett befästande, där pedagogerna
fastnar i problem de upplever och inte är öppna för nya tankar
och insikter. Handledaren bjuder inte pedagogiskt motstånd så att samtalet
fördjupas. Handledarens sätt att handleda kan ses som ett exempel på
hantverkstraditionen där handledaren går före och kommer med idéer
och förslag i syfte att påverka pedagogerna.
93