FULLTEXT02

och idéer, vilket leder till ny förståelse som i sin tur blir förförståelse i
kommande tolkningsarbete (Alvesson & Sköldberg, 1994).
Hermeneutik som forskningsmetod handlar om att tolka och förstå data.
Det viktigaste analysarbetet består av tolkning. Tolkningen är enligt Ödman
(2007) en subjektiv akt som alltid görs från en viss aspekt. Tolkandet
bör grundas på kunskap och tidigare erfarenheter av det vi tolkar. Den
hermeneutiska cirkeln fungerar som en tolkningsprocess som omfattar
tolkningar och förändringar i samspelet mellan del och helhet. Den tolkande
rörelsen svänger mellan små och stora pusselbitar, mellan delar
och större helheter, samtidigt som kunskapen fördjupas. Förståelsen och
tolkningsprocessen blir på så sätt mer lik en spiral än en cirkel.
Anledningen till att jag använt så många raster är att jag vill försöka
fånga komplexiteten i handledarnas lärande och kompetensutveckling
samt relationen mellan handledarnas sätt att tänka och reflektera och deras
sätt att handla. De fem olika teoretiska raster som används i analysen
presenteras nedan och sammanfattas även i figur 1 i kapitel 3.
(1) Först skall handledarnas reflektionsnivåer identifieras med hjälp av en
klassifikationsmodell om reflektionsnivåer (Alexandersson, 1994c). Reflektionsnivå
1 handlar om en grundläggande reflektionsnivå där reflektionen
sker omedelbart och handlandet sker rutinmässigt. På reflektionsnivå
2 sätter man ord på sina erfarenheter och värderar sina handlingar.
Reflektionsnivå 3 innebär att man reflekterar systematiskt över egna och
andras erfarenheter och reflektionsnivå 4 innebär att man reflekterar över
det egna tänkandet. En närmare beskrivning av de olika reflektionsnivåerna
ges i kapitel 3. Det empiriska material som ligger till grund för analysen
av reflektionsnivåer utgår från handledarnas intervjuutsagor och
skriftliga reflektioner.
(2) Därefter kommer handledarnas sätt att leda handledningssamtalen att
analyseras med utgångspunkt från olika handledningstraditioner (Lauvås
& Handal, 1993) – terapitraditionen, hantverkstraditionen eller modellen
”handling och reflektion. Dessa traditioner beskrivs ingående i kapitel 3.
Det empiriska material som ligger till grund för analysen består av två
inspelade handledningssamtal per handledare.
(3) Min tredje analys avser vilka samtalsmönster som utvecklas i handledarnas
två handledningssamtal. Avsikten har varit att utveckla en modell
över olika samtalsmönster utifrån analysen av det empiriska materialet i
studie 1. Empirin utgörs av handledarnas reflektioner och uppsatser med
utdrag från de inspelade handledningssamtalen.
(4) Den fjärde analysen som görs handlar om hur handledarnas eget lärande
utvecklats enligt Mezirows teori om transformativt lärande
48