FULLTEXT02

”Under de här åren har jag utvecklat ett förhållningssätt där jag vill vara en samtalspartner,
en kollega. Jag vill inte bli sedd som en expert utan jag vill komma
till kollegor och samtala kring ett önskat fokus. Jag har mandat att se till att vi
håller oss till ämnet så att pedagogerna får syn på sin verksamhet. Men min roll
som handledare varierar beroende på arbetslaget också, ibland vill de gärna ha
mina erfarenheter och när jag lyssnar på banden märker jag att jag delar med mig
jättemycket av mina erfarenheter.”
Hon kommer emellertid aldrig till att fundera över kopplingen mellan
tanke och handling eller att på ett systematiskt sätt titta på sig själv och
sina egna handlingar. Mot bakgrund av det som handledaren beskriver
tolkar jag det som att hon i sina reflektioner stannar på reflektionsnivå 2
(enligt Alexanderssons klassifikationsmodell).
Handledningssamtalen visar att handledarens sätt att handleda kännetecknas
av att hon hela tiden ställer frågor som leder till ett beskrivande
och samtalet stannar i bekräftanden. I detta exempel öppnar handledaren
upp samtalet med en fråga:
Handledaren: - Vad erbjuder ni barnen att göra på dagarna
Pedagog A: Inne eller ute
Handledaren: - Vi kan börja ute. Vad erbjuder ni barnen på gården
Pedagog A: - Rutschkanan, leka i klippiga bergen, de bygger jättemycket kojor…
Pedagog B: - Vi har en fantastisk gård. Där finns däck, där finns skräp och där
finns pinnar. Jag inbillar mig att vi har en bra gård.
Pedagog C: - Vi har en superbra gård, definitivt.
Handledaren: - Varför är den bra
Pedagog A: - Det finns så mycket motoriskt. Den lockar verkligen till att leka.
Så har vi också en stor gräsplan där de kan spela fotboll.
Pedagog B: - Vi har en gård som lockar till fantasi, att de kan utvecklas utan så
mycket redskap och leksaker.
Handledaren: - På gården leker barnen jättebra. Hur är det inne Vad erbjuds
barnen
Pedagog B: - Byggrum med tågbanor, bilar och djur.
85