FULLTEXT02

Kapitel 7 Sammanfattning och fördjupad analys
av de båda studiernas resultat
I denna avhandling studeras hur pedagogiska handledare utvecklar sitt
lärande och sin kompetens. Det empiriska materialet är hämtat från en
typ av handledning, vars mål är att kunna handleda kollegor i det pedagogiska
arbetet i syfte att tillsammans reflektera och utveckla en pedagogisk
verksamhet. I avhandlingen redovisas två studier av pedagogisk
handledning och handledares lärande. Den första studien genomfördes
med 20 nyutbildade handledare och en andra uppföljande studie genomfördes
med 10 av handledarna ca 5 år senare.
I detta kapitel sammanfattas de viktigaste resultaten från de båda studierna.
Studie 1
Analysen av det empiriska materialet i studie 1 visar att ramarna ofta har
stor betydelse för handledarnas förmåga att leda handledningssamtalen.
Olika ramar ger såväl möjligheter som begränsningar för handledningen.
Ramarnas inverkan på samtalens förlopp och de samtalsmönster som
utvecklas beror i hög grad på hur handledare och arbetslag handskas med
de förutsättningar som ges i form av kontextuella förhållanden som ledningens
förväntningar, lokalerna, arbetslagens storlek, arbetssituation och
erfarenheter. De lokalmässiga och rumsliga förutsättningarna har betydelse
inte minst vad gäller tillgången till lokaler eller platser där man kan
sitta och samtala ostört utan att avbrytas av telefonsamtal, barn, kollegor
eller andra. Att tidsramen har stort inflytande är uppenbart: antalet handledningstillfällen,
den tid som avsätts vid varje tillfälle och den tid som
sätts av mellan samtalen är faktorer som påverkar handledarnas möjligheter
till fördjupande samtal. Arbetslagets sammansättning och storlek
har också betydelse för samtalen (se bilaga 1 och 3). Att handleda arbetslag
på 3 personer innebär oftast gynnsammare förutsättningar än om man
handleder större arbetslag (jfr de tankar kring kollegahandledning som
beskrivs av Lauvås m fl., 1977). I stora arbetslag är det svårare att lyssna
112