FULLTEXT02

More documents

Recommendations

Info

Yta Vardagssamtal Diskussion Erfarenhetsutbyte Pedagogisk handledning Djup Figur 12. Samtalstrappa Samtalstrappan vill illustrera hur pedagogisk handledning skiljer sig från andra samtalsformer när det gäller hur man leder samtalen, syftet med samtalet och vilka som deltar i samtalet. För varje trappsteg som man tar nedåt i trappan fördjupas samtalet i den bemärkelsen att det ställs högre och högre krav såväl på syftet med samtalet, t ex att det ska leda till att deltagarnas lärande eller utbyte av samtalet utvecklas, som hur samtalet leds. Ett fördjupat samtal innebär också att deltagarna i samtalet, genom samtalsledarens sätt att agera och ställa frågor, får syn på och reflekterar kring hur lika eller olika deltagarna tänker. De olika samtalsformerna flyter i praktiken samman i vissa fall, inte minst när det gäller vardagssamtal, diskussion och erfarenhetsutbyte, men om man renodlar samtalsformerna kan man se följande särdrag: Ett vardagssamtal kräver egentligen ingen ledning – det är ett viktigt samtal som oftast uppstår spontant i mötet mellan kollegor på en arbetsplats och som förenar och binder oss samman i olika grupper. I mitt material uppstod i vissa fall, dock inte så ofta, den typen av samtal även under de samtal som var organiserade som handledningssamtal. En diskussion kräver i regel en ledning som har till uppgift att polarisera samtalet, tydliggöra och balansera olika åsikter och få fram skillnader i synsätt. Syftet är inte nödvändigtvis att låta alla komma till tals. I denna typ av samtal har deltagarna ofta fokus på sig själva och det man tycker. Man vill ofta övertyga andra om att ens ståndpunkt är det enda riktiga och vill vinna diskussionen. Ofta är inte lyssnandet så väl utvecklat, utan vid en inandning tas ordet ofta ifrån en. Det är vanligt att deltagarna talar samtidigt eller i munnen på varandra. Även denna typ av samtal förekommer i handledningssamtalen, men inte så ofta. 128
En vanlig samtalsform, som också förekommer relativt ofta i de analyserade handledningssamtalen, är erfarenhetsutbyte, en typ av samtal som man ofta bjuds in till. Samtalet leder inte alltid framåt, eftersom man även i detta samtal har fokus på att få berätta om alla sina egna erfarenheter. Resultatet kan lätt bli att man bara bollar erfarenheter mellan varandra. Om samtalet inte leds av någon på så sätt att likheter och skillnader synliggörs blir samtalet ganska platt. Vissa deltagare talar mer än andra och andra sitter tysta hela tiden. Pedagogisk handledning är ett samtal som har ett fokus som alla ska bidra till genom sina inlägg, ett samtal som bygger på ett väl utvecklat lyssnande och på många undersökande frågor, vilket bidrar till att samtalet fördjupas och leder till eftertanke. Detta samtal leds av en handledare som har till uppgift att få fram hur lika eller olika man tänker och som synliggör kopplingen mellan tanke och handling. En av slutsatserna i föreliggande studie är att det behövs samtal som pendlar mellan och kopplar samman tanke och handling och att det kan vara avgörande för hur en verksamhet ska kunna utvecklas. Lärande samtal Under 1990-talet, i samband med att grundskolan och förskolan fick nya läroplaner lyftes det kollegiala lärandet och pedagogers behov av gemensam reflektion fram som ett sätt att utveckla verksamheternas kvalitet. Jag arbetade vid denna tidpunkt med två olika nationella uppdrag med handledning som en form för lärande. I dessa uppdrag utvecklade jag en samtalsform som jag benämnde lärande samtal. Denna form av samtal skulle stödja lärares och pedagogers behov av reflektion som verktyg för verksamhetsutveckling och samtalsformen skulle ha fokus på det lärande som gruppen gemensamt skapade under samtalet, ett lärande i samtalet (Nordström, 1998, 1999, 2000). Lärande samtal bygger på samma teorier och tankar som pedagogisk handledning, men med en annan form för samtalet. En skillnad mellan pedagogisk handledning och lärande samtal är att i lärande samtal kan deltagarna i samtalet variera från gång till gång. Det är samtalsämnet som styr vilka som bör delta i samtalen till skillnad från pedagogisk handledning där gruppen som handleds är klart definierad och samtalsämnena hämtas från gruppen eller handledaren. Lärande samtal kan antingen genomföras spontant eller planerat kring en fråga som en grupp kollegor vill undersöka. Likheterna är att båda samtalsformerna leds av en samtalsledare eller handledare och som har fokus på lärandet i gruppen. Samtalsleda- 129
Page 1:
PEDAGOGISK HANDLEDNING I TANKE OCH
Page 4 and 5:
©Elisabeth Åsén Nordström, Stoc
Page 7 and 8:
Innehåll Kapitel 1 Inledning .....
Page 9 and 10:
Förord Mitt avhandlingsarbete har
Page 11 and 12:
Kapitel 1 Inledning Bakgrund Under
Page 13 and 14:
också att pedagogisk handledning a
Page 15 and 16:
Kapitel 2 Tidigare forskning I dett
Page 17 and 18:
Lendahls-Rosendahl & Rönnerman (20
Page 19 and 20:
ägnar sig åt sinsemellan. Handled
Page 21 and 22:
ation. En dylik repertoar av exempe
Page 23 and 24:
efintliga förståelsen av arbetet.
Page 25 and 26:
utveckla precisa begrepp för olika
Page 27 and 28:
(4) Samtalets betydelse för reflek
Page 29 and 30:
Lyssnandet Den kommunicerande och l
Page 31 and 32:
Manen leder det reflekterande skriv
Page 33 and 34:
och möjligheter att lära kunde fi
Page 35 and 36:
mönster som uppstod kunde spegla h
Page 37 and 38:
Ramar och förutsättningar för re
Page 39 and 40:
Ramfaktorer av det slag som tas upp
Page 41 and 42:
ygga mellan en egen teori, det egna
Page 43 and 44:
i samband med licentiatuppsatsen. D
Page 45 and 46:
om tolkningar är grundläggande b
Page 47 and 48:
enheternas och lärandets ömsesidi
Page 49 and 50:
Figur 2. Relationen mellan de centr
Page 51 and 52:
det totala materialet från dessa k
Page 53 and 54:
En illustration av de olika stegen
Page 55 and 56:
Samtliga handledningssamtal genomf
Page 57 and 58:
(Mezirow, 1991, 1996a, 1996b). Här
Page 59 and 60:
uppfattningar som förs fram. Utsag
Page 61 and 62:
Etiska principer och överväganden
Page 63 and 64:
I resultatredovisningen har jag val
Page 65 and 66:
”Fyra tillfällen är för lite o
Page 67 and 68:
fyller ofta ut tysta stunder. Nu k
Page 69 and 70:
las. I min redovisning har jag valt
Page 71 and 72:
Om lyssnandet/tystnaden Erfarenhete
Page 73 and 74:
ner och regler. Frågor kring vilka
Page 75 and 76:
det allt vanligare att man i samtal
Page 77 and 78:
fyra olika samtalsmönster, vilka j
Page 79 and 80:
svepskäl till att de inte kommit i
Page 81 and 82:
liggöra hur olika man uppfattar el
Page 83 and 84:
frapperats över hur nya tankar kri
Page 85 and 86: vilken roll jag har som pedagog.
Page 87 and 88: Det empiriska materialet visar att
Page 89 and 90: handledarnas intervjuutsagor och sk
Page 91 and 92: Pedagogerna svarar efter några min
Page 93 and 94: ”Under de här åren har jag utve
Page 95 and 96: ”Det är viktigt att man håller
Page 97 and 98: Pedagog C: -De vill gärna leka i b
Page 99 and 100: Handledaren: - Ja, det är ju svår
Page 101 and 102: Pedagog B: - Och sen så måste man
Page 103 and 104: för att lösa konkreta problem, ut
Page 105 and 106: ”Genom att lyssna på de bandade
Page 107 and 108: Pedagog B: - Nej då kommer man int
Page 109 and 110: Handedaren: Att barnen häller elle
Page 111 and 112: skulle haka på samtalet vi hade f
Page 113 and 114: Handledaren reflekterar medvetet ö
Page 115 and 116: exempel på ett synliggörande samt
Page 117 and 118: 1 4 handling och reflektion Handled
Page 119 and 120: lärande. Denna typ av lärande utv
Page 121 and 122: på alla och låta alla komma till
Page 123 and 124: vecklingen av de olika samtalsmöns
Page 125 and 126: Många handledare lyfter fram nya b
Page 127 and 128: Handledningsmönster 2 Det andra m
Page 129 and 130: Sammantaget kan man se att de flest
Page 131 and 132: talen. Efter flera genomläsningar
Page 133 and 134: vara ute efter att vilja lära om o
Page 135: Relationsskapande samtal - strävan
Page 139 and 140: kunskaper och färdigheter. Kollegi
Page 141 and 142: the number of tutoring sessions, th
Page 143 and 144: een able to discern essentially fou
Page 145 and 146: aised during the talks, and shows h
Page 147 and 148: the gap between thought and action.
Page 149 and 150: Referenser Abrahamsson, K. (2002) L
Page 151 and 152: Dahlberg, G., Moss, P. & Pence, A.
Page 153 and 154: Handal, G. (1996). Att stimulera ti
Page 155 and 156: Linell, P. (1982) Människans språ
Page 157 and 158: Persson, S. (1999) Utveckling genom
Page 159 and 160: Zeichner, K. (1995). Research on Te
Page 161 and 162: Bilagor 153
Page 163 and 164: Bilaga 1. Översikt över de handle
Page 165 and 166: Bilaga 2. Uppsatsernas struktur och
Page 167 and 168: Bilaga 4. Intervju 1, studie 2 Hur
show all

FULLTEXT02

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?