FULLTEXT02

“Jag vet att jag lätt fastnar i att bekräfta personalen i det de gör och här är det en
utmaning för mig att i allt mitt bekräftande lägga in frågor som gör att jag hjälper
till att få igång läroprocesser hos pedagogerna.” (Handledare I)
”Min roll som handledare blev väldigt mycket att bekräfta vad var och en säger
genom att nicka och humma och ibland t o m förtydliga vad de säger i stället för
att fråga lite till. Det här är jag inte nöjd med.” (Handledare S)
En del av handledarna beskriver ”balansgången” mellan att ge bekräftelse
och att bjuda motstånd. Några menar att det kan vara bra att inledningsvis
bekräfta de tankar som kommer till uttryck i arbetslaget, för att senare
gradvis börja utmana deras tänkande. Detta gäller inte minst i arbetslag
där man är osäker på sin roll eller är ovan vid att reflektera över sitt arbete.
Några exempel:
”Vi hade det nog lite för trevligt, jag bekräftade för mycket. Det var mycket
jaa…och mmm…Jag drogs med av den positiva stämningen och tyckte det var så
roligt att höra hur bra dom tyckte det fungerade. Jag ville inte förstöra stämningen
genom att ställa för utmanande frågor. Jag tror att det är viktigt att bygga upp ett
förtroende först innan man börjar utmana för mycket. Så att man inte skrämmer
och får en motsatt verkan, i stället för att utvecklas lägger man in bromsen.”
(Handledare A)
”Mitt sätt att handleda blir lätt sådant att jag är för uppmuntrande och bekräftande…Det
leder ibland till, som jag tidigare noterat, att det blir en pingpongeffekt.
Det som kunde lett till en kunskapande kommunikation stannar vid ett
konstaterande. Det vill jag undvika. Här gäller det att hitta en bra medelväg så att
man inte helt slutar bekräfta, det är ju ett bra sätt att uppmuntra människor och
visa att man ser och hör, bara det förekommer i lagom proportioner...Stegvis
tycker jag att jag har blivit bättre på att hitta en balans mellan bekräftelse och att
bjuda motstånd. Att ’bjuda motstånd’ är, tycker jag nu, ett fantastiskt instrument
när det gäller att kommunicera.” (Handledare E)
Befästande samtal
I vissa fall kan denna typ av bekräftande samtalsmönster bestå: de pedagoger
som handleds fortsätter att bekräfta varandra och handledaren har
svårt att genom sina frågor bjuda motstånd så att samtalet fördjupas och
utvecklas. De bekräftande samtalen kan ibland gå över i ett mer befästande
mönster med enkla konstateranden, vilket kan leda till att man odlar
myter, söker hinder och enas om vissa ”olösliga” problem. Några exempel:
70
”Tiden kom upp igen, hur få tid till reflektion. Efter den här gången började jag
att se ett mönster. Det här att efterlysa tid till planering och reflektion är bara ett