FULLTEXT02

vad som sades, vilket gjorde att jag lättare kunde ställa spontana frågor på det
som kom upp.” (Handledare D)
”Tystnaden och tystnadens innehåll i mötet mellan människor än något som fascinerar
mig. Jag tänker att en stunds tystnad i ett samtal kan innehålla så många
olika komponenter: eftertanke, rädsla, osäkerhet, ilska, ointresse, satstagning
o.s.v. I handledningssituationen blir det viktigt för mig som handledare att vårda
tystnaden. Det handlar både om modet att låta den uppstå såväl som att finna
broar att göra den synlig. Jag har…framför allt hamnat i situationer av positiv
tystnad, t ex eftertanke, och jag tycker att jag ibland varit för snabb med att föra
samtalet vidare, samtidigt som jag vid flera tillfällen också haft modet att hålla
tillbaka egna initiativ.” (Handledare H)
Genom handledarens frågor kommer ofta tankar och föreställningar fram
som aldrig tidigare blivit synliga i arbetslaget, något som i sin tur beror
på att vardagen ofta är så fylld av handlingar och rutiner att mycket aldrig
formuleras utan tas för givet. Genom att deltagarna i handledningen börjar
beskriva sina tankar och erfarenheter för handledaren och varandra
skapas ofta en nyfikenhet hos deltagarna att få veta mer om varandra, om
vad man tycker och tänker. Detta är förmodligen en annan bidragande
orsak till att handledningssamtalen förändras och att deltagarna börjar
ställa frågor till varandra. I vissa fall utvecklas i handledningssamtalen -
och i arbetslagens dagliga arbete - ”en frågekultur” byggd på nyfikenhet
och aktivt lyssnande. Ett exempel:
”Vad jag vet är att jag blivit nyfiken på pedagogerna och deras verksamhet. De
har krupit in under skinnet på mig” (Handledare N)
En handledare gör följande avslutande reflektion kring sin handledning
och de processer som ägt rum:
”Nyfikenhet i pedagogiskt arbete. Vad är det Jag tror att det handlar om ett förhållningssätt
grundat på en ödmjukhet inför vad sanning (eller kunskap) är, sanningens
föränderlighet och vem som äger sanningen. Den pedagog som står ut
med att betrakta sin egen sanning som subjektiv och föränderlig, beroende av mötet
med andra människors lika subjektiva sanningar för att finna mening, blir en
nyfiken pedagog. Nyfikenheten, som enligt mitt förmenande är förändringens och
utvecklingens viktigaste motor, blir för denne den positiva kraft som omger det
lärande mötet. Jag vill i mitt framtida pedagogiska arbete vårda och utveckla min
egen nyfikenhet.” (Handledare H)
Samtalens innehåll
Många samtal kring pedagogiska frågor kollegor emellan handlar i första
hand om erfarenhetsutbyte, där man jämför t ex innehåll, arbetssätt, ruti-
64