FULLTEXT02

uppfattningar som förs fram. Utsagorna utsätts emellertid för en tolkning
på en högre abstraktionsnivå genom min egen kategorisering av utsagor.
Detta innebär att underliggande innebörder i utsagorna fokuseras på ett
sätt som handledarna själva kanske inte är fullt medvetna om. På detta
stadium kan man också börja urskilja mönster, som i sin tur kan relateras
till teorier. Detta sker i båda studierna, där försök görs att lyfta resultaten
i relation till tidigare studier och teoretiska ansatser inom forskningsfältet.
Samtidigt försöker jag generera vissa nya tankar kring handledning
och handledningsprocesser.
Erfarenheter visar att det bland pedagoger ofta finns ett glapp mellan
tanke och handling, d v s att man tänker på ett sätt men handlar på ett
annat (jfr Schön, 1983,1987; Henckel, 1990). För att komma åt handledarnas
lärande och kompetens måste man studera både tanke (genom
intervjuer och reflektioner) och handling (genom att studera handledningssamtal).
Handledarnas sätt att tänka har analyserats med hjälp av en
klassificeringsmodell över olika reflektionsnivåer. Handledarnas sätt att
handla har analyserats med hjälp av olika traditioner inom handledning
och modellen över samtalsmönster. Handledarnas lärande har analyserats
utifrån teorin om transformativt lärande. För att förstå hur handledarna
utvecklar en viss handledningskompetens behöver man samtidigt beakta
deras sätt att reflektera, hur de agerar i relation till olika handledningstraditioner,
vilka samtalsmönster som utvecklas i handledningssamtalen
samt på vilket sätt de uppvisar ett transformativt lärande innan det kvalitativa
språnget mot en utvecklad kompetens äger rum.
Det empiriska materialet i avhandlingen består av texter av olika slag:
uppsatser med exempel på utskrifter av bandade handledningssamtal och
handledarnas skriftliga reflektioner i studie 1 samt utskrifter av intervjuer,
handledningssamtal och skriftliga reflektioner i studie 2. Begreppet
text har av tradition förutsatt en distinktion mellan att tala och att skriva
(Kristensson-Uggla, 1994). Den franske filosofen Ricoeur kallar emellertid
all diskurs som fixerats genom skrift för ”text” (Ricoeur, 1988). I enlighet
med en sådan utgångspunkt ser jag hela det empiriska materialet
som texter, vilka jag tolkar ur olika perspektiv.
Tolkningen av texterna har gjorts med utgångspunkt i att tanke och
språklig kommunikation inte är samma sak. Det finns alltid risker med ett
tolkningsarbete som bygger på intervjuer som text, vilka är yttrade i en
viss kontext. Den risken har i detta fall delvis eliminerats genom att
handledarna intervjuats vid flera tillfällen där det funnits möjlighet att
knyta tillbaka till tidigare intervjuutsagor. På så sätt har intervjuaren säkrat
och fått tillgång till en större förståelse genom dialog med informanterna/handledarna.
För att underlätta tolkningen av handledningssamtalen
har handledarna också fått göra skriftliga reflektioner över samtalen. På
så sätt har en dialektik mellan tolkning, förklaring och förståelse vuxit
fram. Ricoeur (1988) menar med dialektik ett synsätt som ser förklaring-
51